som följd av större produktion och ökad import. Den fortsatta bristen på nickel och i viss mån molybden medförde emellertid vissa svårigheter för produktionen. Tillförseln av bleckplåt ökade betydligt under 1952; importen steg från 21 000 till c:a 28 000 ton, men även för zink och aluminium förbättrades försörjnings-läget genom ökade importmöjligheter och i det senare fallet även tack vare höjd inhemsk produktion. Inom verkstadsindustrien var råvaruförsörjningen i stort sett tillfredsställande med bl. a. förbättrad tillgång på koppar. Ökad tillgång på elektrisk kraft samt gynnsammare importmöjligheter beträffande kol underlättade produktionsförutsättningarna. Tillgången på koks var fortfarande förhållandevis knapp; importen av olja erbjöd inga bekymmer särskilt som de senaste årens kraftiga ökning i oljeförbrukningen visade tendenser att sakta av. Produktion och investeringar Skarpsillen gick till i väldiga massor vid Marstrand den 8 januari. Här bärgas en välfylld vad utanför Marstrands varv. Bruttonationalprodukten steg enligt överslagsberäkningarna med närmare 500 milj. kr. eller c:a 1 % räknat i 1951 års priser. Detta innebar en betydligt svagare uppgång än tidigare. Resultatet blev i alla händelser avgjort sämre än de tekniska förutsättningarna skulle ha tillåtit vid ett gynnsammare avsättningsläge. Den minskade produktionstakten sammanhängde med en vikande efterfrågan inom konsumtionsvaruindustrierna, krympande export och därmed följande begränsningar i produktionen. Mot detta stod en bättre jämvikt på arbetsmarknaden, gynnsammare produktivitet, fortsatt expansion inom byggnads- och anläggnings-verksamheten samt en god skörd. Det mest anmärkningsvärda draget i produktionsutvecklingen blev minskningen av industriens produktionsvolym, vilket medförde att den sedan 1941 uppåtgående trenden — bortsett från konfliktåret 1945 — vändes i motsatt riktning. Nedgången uppskattades till c:a 2 % eller c:a 300 milj. kr. räknat i 1951 års priser. Inom byggnads- och anläggningsin-dustrien däremot inträdde en icke oväsentlig ökning under 1952. Volymökningen uppskattades till c:a 250 milj. kr. eller c:a 8 %. Inom jordbruket uppskattades produktionsökningen till c:a 30 milj. kr. eller 1 %, medan statens och kommunernas verksamhet innebar ett med c:a 125 milj. kr. eller c:a 5 % ökat bidrag till nationalproduk-tionen. 119