Utbyggandet av landets vattenkrafttillgångar fortsatte planenligt även under 1952. Effekttillskottet blev c:a 340 000 kW mot c:a 250 000 kW året förut. Bidraget till nationalproduktionen ökades c: a 6 % eller omkring 40 milj kr. Balansen i kraftförsörjningen blev följaktligen ytterligare något gynnsammare än tidigare, och höstens rikliga nederbörd hade medfört en bättre fyllnadsgrad i vattenmagasinen än under närmast föregående år. Under hösten 1952 inträdde ett tydligt minskat intresse inom industrien för investeringar. Det sammanlagda värdet av inkomna ansökningar om byggnadstillstånd för industrier sjönk under de elva första månaderna 1952 med 150 milj, kr. eller c:a 40 % till 250 milj. kr. jämfört med motsvarande tid 1951. Samtidigt uppskattades nedgången i industriens maskinanskaffningar till c:a 200 milj. kr. Inom de statliga och kommunala sektorerna förelåg emellertid fortsatta investeringsökningar, främst inom byggnadsverksamheten. För hela landet uppgick antalet under 1951 färdigställda lägenheter till knappt 40 000, medan det för 1952 kunde uppskattas till c:a 46 000. Den genomsnittliga lägenhetsytan blev emellertid nära 10 % mindre än under 1951. Totalt sett blev investeringsökningen c:a 500 milj, kronor, varav staten svarade för 350 och kommunerna för 150 milj, kr., samtidigt som näringslivets investeringar sjönk med minst 50 milj. kr. Läget på arbetsmarknaden undergick en väsentlig förskjutning till följd av minskade arbetstillfällen i samband med konjunkturavmattningen. Problemet att ”skaffa folk” blev i stället i viss utsträckning en fråga om att bereda friställd arbetskraft nya arbetstillfällen. I ett stort antal fall förekom särskilt mot årets slut nedskärningar av antalet produktionstimmar, samtidigt som personal i viss mån sysselsattes med mer eller mindre eftersatta översynsarbeten. Det ändrade läget på arbetsmarknaden ledde i alla händelser till en förbättrad balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft med därav följande gynnsamma verkningar på arbetsdisciplin och rekryteringsmöjligheter. Arbetslösheten var emellertid fortfarande icke av någon påfallande storlek. Landets bruttonationalprodukt uppskattades i 1952 års priser till 41,3 miljarder kronor. Med ett tillskott på nära 9 miljarder på importsidan steg försörjningsbalansen till 50,3 miljarder. Detta belopp användes på följande sätt: privata bruttoinvesteringar 7; offentliga bruttoinvesteringar 5; lagerökning 0,5; export 9; privat konsumtion 24 och offentlig konsumtion 5 miljarder kr. Den utbetalade lönesumman uppskattades till omkring 22 (föregående år 19) miljarder kronor. Prisutvecklingen Starkt fallande exportpriser, vikande importpriser samt mot slutet av året också sjunkande partipriser — den första nedgången av partiprisnivån sedan början av 1950 — utgjorde de huvudsakliga särdragen i prisutvecklingen under 1952. Följande siffror anger tendenserna: Kommerskollegii partiprisberäkningar 1935 = 100 1951 1952 Förändr. genomsnitt genomsnitt i % fr. -51 Exportpriser ................................. 562 449 — 20 Importpriser ................................. 432 407 — 6 Partipriser, generalindextal .... 299 317 +6 120