erotisk-politiska problemstycke ”Man lyder”, där Margreth Weivers triumferade i Mats Johanssons föreställning. På Stadsteatern Norrköping-Linköping gjorde Johan Falck en frappant uppsättning av Anouilhs ”Dans under stjärnorna”, där Ingemar Pallin hade en framgång i den krävande dubbelrollen. Den svenska nyheten var Tore Zetterholms speedwaypjäs ”Tiger-Harry”, det praktiskt taget enda inhemska stycke under året, som verkligen ansågs vara skrivet med känsla för scenens fordringar. Som exklusivt julprogram presenterades ”Fångarnas natt” av Christopher Fry. Uppsala stadsteater presterade under året ett allt bättre samspel, och i ensemblen utmärkte sig särskilt Carl Ström, till exempel i Leck Fischers ”Mannen i månen” och Fritz Hochwälders ”Så ock på jorden”. Ovanligt till sin fördel var teatern, när Gösta Folke gav Thornton Wilders ”Vår lilla stad”. Ett mera blandat mottagande fick hans uppsättning av Strindbergs ”Ett drömspel”. Promotions- och tortyrscenerna var effektfulla, men Agneta Prytz ansågs felplacerad som Indras dotter. Nine Christine Jönsson i ”Greve Öderland” och Nils Fritz och Gertrud Fridh i ”Ett dockhem”. Malmö stadsteater. 160