Köpenhamn. Bl. a. sammanslogs huvudkontoret i Stockholm med den svenska regionalorganisationen, varigenom c:a 300 av de avskedade kom att vara svenskar. Civilingenjör Per Kampmann, Danmark, valdes vid SAS-styrelsens sammanträde den 11 december i Köpenhamn till ordförande efter bankdirektör Marcus Wallenberg, som stod i tur att avgå. Det svenska civilflygets främste ståtlige representant, luftfartsstyrelsens chef överdirektör Carl Ljungberg, tillträdde i mars befattningen som generalsekreterare i ICAO, International Civil Aviation Organization, som har sitt säte i Montreal. Posten innebär bl. a. chefskapet över det internationella flygsekretariatet om c:a 450 anställda av omkring 30 olika nationaliteter. För svenska flygvapnets del var en av de viktigaste händelserna under året den förstärkning av den svaga svenska nattjakten som tillkännagavs i början av september, då flygförvaltningen meddelade att den träffat avtal med De Havilland-fabrikerna i England om leverans av det readrivna nattjaktplanet Venom. Flygplanet, som fick den svenska beteckningen J 33, avsågs ersätta den gamla Mosquito J 30 och placeras vid F 1 i Västerås. Leverans från England hann också påbörjas under året.

Den nya Saab-byggda ”Lansen” landar på Linköpingsfältet.

Ett svenskt natt- och allvädersattackplan provflögs vid SAAB i Linköping för första gången den 3 november, nämligen A 32 Lansen, som konstruerats för hastigheter ”över 1 100 km” och avsetts för beväpning med bl. a. automatkanoner, raketer och bomber. Ansvarig ledare för det tekniska arbetet hade varit överingenjör Lars Brising och projektingenjör 33-åringen Arthur Bråsjö. Den som stod för provflygningen var SAAB:s provflygningschef civilingenjör Bengt Olow. Det avslöjades att motorn i det nya attackplanet var Rolls Royce ”Avon”, en av engelsmännens modernaste reamotorer, och i mitten av december kunde flygförvaltningen också meddela, att avtal ingåtts med Rolls Royce-fabrikerna om