Denna följdes med största uppmärksamhet såväl i Sverige som i grannländerna, framför allt i respektive länders navigatörorganisationer. Den företedde flera drag som tedde sig egendomliga för västerländsk rättsuppfattning och i svensk opinion fick man rent av se uttryck för att den turkiska domstolen hade större intresse för den turkiska marinens prestige och för turkiska ersättningskrav än för att skipa rättvisa. En egendomlighet var domstolens förordnande om en rekonstruktion av katastrofen, sannolikt den första i ett mål av denna art. Den ägde rum den 6 juni och följdes av en expertkommission på 21 personer av vilka 20 var turkar. Den ende utländske ledamoten var en f. d. brittisk sjöofficer, kommendör Richard Rees, sedan många år bosatt i Turkiet och sjöfartssakkunnig i turkiska sjöfartsbanken. Rekonstruktionen tog ej mindre än 18 timmar och omedelbart efter dess slut avpressade domaren experterna svar på 21 av domstolen framställda frågor. Samtliga turkar underkastade sig kravet och förklarade kapten Lorentzon ensam skyldig till kollisionen genom att han hållit en kurs som fört ”Naboland” 60 m åt babord från den rut fartyget borde ha hållit. Kommendör Rees vägrade dock att ge omedelbart svar, och när hans utlåtande kom gick det i motsatt riktning. Han lade så gott som uteslutande skulden på ubåten. En order på denna om att lägga rodret dikt babord omedelbart före kollisionen var enligt hans mening felaktig och stridande mot vad en skicklig befälhavare skulle ha gjort. Tiden mellan ordern ”dikt babord” och kollisionen visade, framhöll han, att om ”Dumlupinar” fortsatt sin styrbordskurs sammanstötningen skulle ha undvikits. Den enda kritik han ansåg sig kunna rikta mot ”Naboland” var att fartyget hållit väl hög fart i detta farvatten och att dess kurs kanske kommit att ligga något söder om sundets mittlinje. En annan omständighet, som har sitt att säga om vaksamheten på turkiska örlogsfartyg, framkom även under rättegången. Strax efter ”Dumlupinar” följde på endast 250 m avstånd en annan turkisk ubåt. Ombord på denna observerade man ej alls kollisionen och vetskap om denna fick man först på morgonen genom en order att vända till olycksplatsen för att delta i räddningsförsöken. Hölls sådan utkik även på ”Dumlupinar”? Frågan ställdes av kapten Lorentzon efter dennes hemkomst från den halvårslånga fängelse-och sjukhusvistelsen, och han tillfogade: Om så var fallet var det mindre underligt att det gick som det gjorde. Ett skandalöst intermezzo inträffade i domstolen den 5 augusti, då den turkiske ubåtskaptenens försvarsadvokat utan att domstolen ingrep beskyllde kapten Lorentzon för att vara kommunistisk ”Nabolands” för blev illa åtgången vid kollisionen med den turkiska ubåten. 80