Kringflytande kadaver av drunknade kreatur oskadliggörs. Hot och bot Inte blott sydvästra Holland härjades av Ignatiusfloden. Hela den holländska kustlinjen naggades i kanten, och flera av de frisiska öarna ställdes under vatten. De flesta av dessa skador kunde snart nog repareras, men i Zeeland blev det nära nog ett övermänskligt arbete. Många miljoner sandsäckar sänktes i havet för att bilda nya vallar, vissa järnvägslinjer låg på havsbotten och kunde endast trafikeras någon timme dagligen vid lågvatten. På sina håll måste man bygga helt nya ringdammar, då de gamla brast vartefter de reparerats. Ännu flera månader efter den första flodvågen inträffade nya dammgenombrott och sattes torrlagda polders på nytt under vatten. Natten till den 6 november — en dag som blev nationell festdag, liksom 1 februari i framtiden är nationell sorgedag — kunde man emellertid stoppa igen den sista stora bräschen med betongkassuner, varefter länspumpningen av de stora salta insjöarna innanför dammarna kunde börja. Först därefter skulle befolkningen kunna börja flytta tillbaka till sina gårdar. Februarikatastrofen klargjorde för ministeriet för vattenreglering att havets ständiga hot inte var tillräckligt mött genom de existerande dammarna. Ett gigantiskt projekt har därför utarbetats, vilket redan för ett par decennier sedan delvis påbörjades genom Zuiderzeedammen. Planen går ut på att bygga en jättedamm från det vlaandriska fastlandet söder om Schelde, över de zeeländska öarna, längs dynranden i provinserna Syd- och Nordholland, via Zuiderzeedammen och längs den frisiska kusten. Kustlinjen skulle därmed förkortas från 2 000 km 1840 och 1 250 km nu till framtida 500 km, och de 14 flodmynningarna skulle reduceras till två, nämligen Rotterdamse Waterweg och Schelde-mynningen. Två av Rhens fyra mynningar korkades redan 1930 till på detta sätt, nämligen IJssel och Brielse Maas. Planen, vari också ingick den fortsatta torrläggningen av IJsselmeer, skulle tillföra Nederländerna hundratusentals nya ha åkerjord men framför allt tillförsäkra ett beständigt skydd mot havet. 7 97