Krigsmakten 1953 Av kapten KURT HÅKANSON De väsentliga frågorna inom krigsmakten under året gällde främst materiel-anskaffning och befälsorganisation, där man i båda fallen kom fram till betydelsefulla förslag och lösningar. De tidigare så besvärliga rekryterings- och vakansförhållandena fortsatte sin långsamma förbättring. Anslagen till försvaret ökades ganska betydligt. Enligt statsverkspropositionen belastades årets driftbudget för försvaret med 1 970 miljoner kronor (föregående år 1 505 miljoner). Detta belopp fördelades med 867 miljoner på armén, 398 miljoner på marinen och 589 miljoner på flygvapnet. Den totala medelsförbrukningen jämte anslagen till civilförsvaret (50 miljoner av begärda 150 miljoner) uppgick emellertid till nära 2 200 miljoner. Detta innebar mer än 25 procent av hela budgeten och nära 514 procent av nationalinkomsten. De i och för sig höga siffrorna och procentsatserna låg dock ingalunda särskilt högt ur internationell synpunkt. Den av chefen för armén uppgjorda tioårsplanen för materielanskaffning skars av riksdagen ner med cirka 14 miljard kronor till 2 750 miljoner. För flygvapnets del ökades den nu gällande anskaffningsplanen för flygmateriel med 84 miljoner. Men den avsedda utökningen med 50 procent av samtliga tio jaktflottiljer fick stanna vid den som redan genomförts vid sex av flottiljerna. Sedan marinen föregående år fått en sjuårsplan för fartygsnybyggnader och dessutom i år en sexårsplan för anskaffning av materiel till ett värde av 660 miljoner kronor (varav 200 miljoner för kustartilleriet) bifallen, arbetade sålunda hela krigsmakten med långsiktiga anskaffningsplaner. Personal ur marinen deltar i invasionsövning i Stockholms skärgård. 103