Den unga och självständiga republiken Indonesien utgör en intressant marknad också för svenska exportprodukter — men konkurrensen är knivskarp. På bilden överlämnar Sveriges minister i Djakarta, envoyén Malte Pripp, en eljenbensvit LME-telefon i lyxförpackning som gåva till Indonesiens president Soekarno med hans maka som förtjust åskådare. konsumtionsvaruindustrien. Byggnadsverksamheten var synnerligen livlig under 1953, cirka 10 procent större än under 1952, och antalet färdigställda lägenheter steg med 10 000 till 450 000. Jordbruket hade ett nytt rekordår med goda skördar. Sysselsättningen i landet fortsatte att stiga, medan arbetslösheten sjönk trots en fortsatt tillströmning av flyktingar. Lönestegringarna fortsatte, fast i något minskat tempo. Under andra halvåret var industriarbetarlönerna i genomsnitt 4 procent högre än ett år tidigare. Och då levnadskostnaderna hade sjunkit med cirka 2 procent, förelåg alltså en ganska betydande reallönestegring. Exporten ökade med 15 procent i volym och med 7 procent i värde trots lägre priser, medan det totala importvärdet blev lägre än för 1952 till följd av en återhållsam för att inte säga protektionistisk importpolitik. Landets guld- och valutareserv steg med cirka 70 procent till drygt 6 miljarder DM. Särskilt framträdande blev årets valutaöverskott med EPU, medan dollarbalansen kunde förbättras ganska väsentligt. FRANKRIKE. Skymd av den sedvanliga politiska instabiliteten, som kröntes med det ominösa presidentvalet, försiggick i Frankrike en avgjord förbättring 1953 i det ekonomiska läget. Importöverskottet kunde reduceras till hälften av 1952 års siffra med hjälp av skärpta importrestriktioner och exportsubventioner. Betydande amerikanska rustningsbidrag m. m. gav den franska valutareserven en efterlängtad förstärkning, vilket gynnsamt påverkade den franska francens yttre värde. Industriproduktionen sjönk emellertid med cirka 5 procent efter en motsvarande uppgång året förut. Jordbruket bidrog med en ökning om 10 procent i 131