1952 1953 ult. dec. Ändring fr. 1952 Den markanta lättnaden på penning- och kapitalmarknaden framträdde bl. a. i en sakta sjunkande räntetrend, vilket i slutet av november ledde till att riksbanken ansåg sig kunna sänka det officiella diskontot från 3 till 2% procent samt räntesatserna för kortfristiga lån mot säkerhet av guldkantade obligationer med likaledes Vå procent. Affärsbankerna beslöt göra en motsvarande justering från årsskiftet 1953/54 beträffande sitt lägsta diskonto samt räntesatserna för lån mot säkerhet av obligationer. Samtidigt sänktes räntesatserna för inlåning på uppsäg-ningsräkning från 1 till % procent. Riksgäldskontoret sänkte med omedelbar verkan diskontot för skattkammarväxlar med 0,1 å 0,2 procent upp till ett års löptid. Riksbankens guld- och valutareserv steg under 1953 med 317 milj. kr. till 2 621 milj. kr. Särskilt intressant i sammanhanget var den förhållandevis avsevärda förbättringen av behållningen i fria guld och dollar från 38 till 44 procent av den totala valutabehållningen. Till de intressanta inslagen hörde också omsvängningen i affärsbankernas ställning till utlandet från en skuld om 20 milj. kr. ult. 1952 till en fordran på ungefär samma belopp ult. 1953. Landets totala valutabehållning skulle således under 1953 ha förbättrats med sammanlagt nära 360 milj. kr. till cirka 2 670 milj. kr. Förskjutningarna i riksbankens ställning för en del viktigare bokföringsposter framgår av följande siffror (milj, kr.): Guld och dollar, fria .................. 872 1 147 + 275 D:o under EPU ................................ 391 419 +28 Övriga EPU-valutor ...................... 973 970 — 3 Övriga valutor ........................... 68 85 + 17 Obligationer och skattkammarväxlar .. 3 240 2 786 —454 Affärsbankernas checkräkning ............ 558 180 —378 Sedelomlopp .......................... 4 577 4 835 + 258 Summa valutor ..................... 2304 2 621 +317 Gentemot EPU-länderna var Sveriges ställning praktiskt taget oförändrad under 1953 med ett kumulativt överskott om 211 milj, dollar jämfört med 214 milj, dollar ett år tidigare. BANKERNA. Den kring halvårsskiftet inträdda ökningen i affärsbankernas inlåning fortsatte oavbrutet under resten av 1953, medan utlåningen däremot praktiskt taget höll sig oförändrad jämfört med närmast föregående år, då både in- och utlåningen sjönk något. I absoluta tal steg inlåningen under 1953 med 1 481 milj. kr. till 11 839 milj. kr. — en ökning med drygt 14 procent, medan motsvarande ökning för utlåningen blev 86 milj. kr. till 9 928 milj kr. (+ 0,9 procent). Inlåningsöverskottet steg därmed från 516 milj. kr. ult. 1952 till inte mindre än 1 911 milj. kr. ult. 1953. Av inlåningsstegringen föll den övervägande delen på depositions- och kapitalräkningarna, som steg med nära 25 procent och 1 452 milj. kr. till 7 385 milj. kr. Mindre tillskott fick uppsägnings- och kapitalräkningarna, medan inlåningen på checkräkning något reducerades. Beträffande utlåningen redovisades den största ökningen för byggnadskrediter. vilka steg med inte mindre än 70 procent från 490 till drygt 830 milj. kr. — en direkt följd av sommarens överenskommelse mellan statsmakterna och kreditinstituten, enligt vilken bankerna övertog ansvaret för finansieringen av bostadsbyggandet. Utestående lån och checkräkningskrediter sjönk med 108 resp. 57 milj. kr. till 5 566 resp. 908 milj, kr., medan växeldiskonteringen visade en mindre ökning. Remburskrediterna sjönk ganska avsevärt, men en jämförelse med 1952 försvårades av en omläggning i redovisningen. 138