Klemens Gottwald Emmerich Kålmån Lucien Maury R. A. Millikan mest uppmärksammade publicister i ekonomiska frågor. Under en följd av år medarbetade han även i Svenska Dagbladet på sitt specialområde. Emmerich Kålmån, ungersk operettkompositör (* 1882—f 30/10 i Paris). Hans genombrott som operettkompositör kom 1908 med ”Höstmanöver” som i ett slag erövrade hela europeiska kontinenten. En ännu större seger vann han åtta år senare med ”Czardasfurstinnan”, den operett som allmänt anses vara hans bästa. Senare följde operetterna ”Maritza” (1924) och ”Cirkusprinsessan” (1927). Einar Lindboe, norsk kirurg (* 1876—t 26/6). Han innehade åren 1917—1929 egen klinik i Oslo men överlät denna till staden, då han blev överläkare på Diakonhemmets kirurgiska avdelning. Han avgick 1939. Han räknas som en av Norges främsta kirurger och var bl. a. pionjär i fråga om behandling av lårbensbrott med spikning. Han var även framstående organisatör inom skid-sporten och innehade Holmenkollenmedaljen och Svenska skidfrämjandets förtjänstmedalj i guld. Han var tillika meddelägare i Norges största tidning Aftenposten. Lucien Maury, fransk litteraturkritiker (* 1872 —t 19/3). Under ett halvt sekel verkade han som förmedlare mellan fransk och svensk kultur och var från 1931 till efter andra världskriget direktör för det svenska studenthemmet vid Sor-bonneuniversitetet. Han publicerade i tidskriften Revue bleu talrika artiklar om skandinavisk, särskilt svensk litteratur och utgav även ett par böcker om svenskt kulturliv. Han lanserade en rad svenska författare i Frankrike, bland dem Selma Lagerlöf, Eyvind Johnson, Agnes von Krusenstjerna och Pär Lagerkvist. Robert Millikan, amerikansk fysiker, Nobelpristagare (* 1868—t 19/12). I 24 år var han chef för California Institute of Technology och erhöll 1923 Nobelpriset i fysik för sina arbeten rörande den elektriska enhetsladdningen och den fotoelektriska effekten. 1949 erhöll han av president Truman amerikanska förtjänstmedaljen för ”alldeles särskilt framstående gärning och utomordentliga insatser i Förenta staternas tjänst”. Frank Mossberg, svensk-amerikansk uppfinnare och industriman (* i Blomskog i Värmland 1858—t i Attleboro i Massachusetts 19/12). Han utexaminerades från Chalmers 1879 och reste tre år senare till USA. I början av 1890-talet startade han sitt första företag i Attleboro vilket 1919 följdes av The Mossberg Pressed Steel Co som utvecklades till ett av de största stålpress-ningsföretagen i östra Amerika. Francesco Nitti, italiensk politiker (* 1868— t 20/2). Italiensk konseljpresident 1919—1920, motståndare till såväl fascism som kommunism. När Mussolini kom till makten måste han 1924 gå i landsflykt men fortsatte från utlandet sin kamp mot den fascistiska regimen. Efter Musso-linis fall återvände han till Italien och kastade sig åter in i politiken. 1947 fick den då 79-årige Nitti i uppdrag att söka bilda ny regering men misslyckades. Jens Nörregaard, dansk kyrkohistoriker, rector magnificus vid Köpenhamns universitet under den tyska ockupationen (* 1887—t 27/7). Professor i kyrkohistoria vid Köpenhamns universitet och universitetsrektor i sex år till 1948. Som vetenskapsman hade han internationellt rykte. Holger Pedersen, dansk språkforskare, professor (* 1867—t 26/11). Han efterträdde 1914 Vilhelm Thomsen på lärostolen för jämförande språkvetenskap vid Köpenhamns universitet och var 1926—1927 universitetets rektor. De sista 20 åren av sitt liv ägnade han framför allt åt de nyupptäckta grenarna av den indoeuropeiska språkfamiljen, hetitiskan och tochariskan. Sergej Prokofjev, rysk kompositör (* 1891— + 8/3). Särskilt under 1920-talet framstod han vid sidan av Stravinskij internationellt som Rysslands främste möderne tonsättare. Han utbildades vid konservatoriet i Petersburg och turnerade 1918—1921 som pianist i USA. Från 1922 var han bosatt i Paris, där han bl. a. komponerade ett par berömda baletter, och återvände 1934 till Ryssland, där han sedan var ytterst produktiv och skrev symfoniska och kammarmusikaliska verk, operor och kantater, baletter, scenmusik och filmmusik. 18 273