Regimskiftet i Moskva Natten mellan den 3 och 4 mars fick världen plötsligt genom Moskvaradion höra den sensationella nyheten att Josef Vissarionovitj Stalin låg för döden. Den 73-årige röde diktatorn hade den 2 mars i sin våning i Moskva drabbats av en svår hjärnblödning. I nästan brutalt uppriktiga och detaljerade läkarbulletiner och kommunikéer från de högsta styrande organen rapporterades alla symtom och redogjordes för de desperata behandlingsmetoder som Sovjets främsta medicinska experter vidtog för att söka hålla Stalin vid liv. Han hade vid hjärnblödningen förlorat medvetandet och högra sidan var förlamad. I två nya bulletiner den 5 mars meddelades att tillståndet ytterligare förvärrats. Klockan 19.50 samma dag avled Stalin och detta rapporterades endast några timmar senare i en radiokommuniké undertecknad av kommunistpartiets centralkommitté, ministerrådet och högsta sovjets presidium. Stalins kropp fördes den 6 mars till fackföreningshuset i Moskva där han låg på lit de parade till den 9:e då begravningen ägde rum under stora högtidligheter. Stalins kropp balsamerades och placerades sedan i mausoleet på Röda torget vid sidan av Lenins sarkofag. Myndigheterna bestämde även att ett panteon skall uppföras i Moskva till vilket skall överföras Lenins och Stalins sarkofager samt även stoften av andra framstående personer i Sovjetunionen, vilka nu ligger begravda vid Kremlmuren. En stormflod av gissningar och spekulationer svepte fram över omvärlden redan under de tre dagar Stalin låg medvetslös i Moskva. Från alla håll kom profetior om en blodig maktkamp i Kreml, om revolter i Sovjet och i de kommunistiska Människomassor i sorg i Moskva efter meddelandet om Stalins död. 21 321