förklarade att de amerikanska styrkorna utomlands höll på att utökas. Vissa amerikanska atomvapen förstärkte under året Europaförsvaret. Högervindar över Storbritannien Den konservativa regeringen i Storbritannien vann under året flera inrikespolitiska framgångar. Segrar kunde noteras vid flera fyllnadsval, den mest anmärkningsvärda i South Sunderland där tories sensationellt erövrade ett labourmandat och därmed ökade sin underhusmajoritet till 18 platser. Många av framgångarna vanns på det ekonomiska området. Finansminister Butlers nya framstegsvänliga budget mottogs mycket välvilligt och han fick också en stor del av äran för den ytterligare förbättrade utländska betalningsbalansen — samtidigt som han själv var den förste att medge att den allmänna prisutvecklingen i världen gått i en för landet gynnsam riktning. Bostadsminister Harold Macmillans genomförande av det stora val- Frankrikes nye president René Coty (t. h.) och den avgående Vincent Auriol. löftet om en ökning av det privata bostadsbyggandet bidrog till att öka regeringens prestige och popularitet. Den åldrige premierminister Churchills hälsa väckte under året oro och spelade en betydande roll i den politiska diskussionen. Den 27 juni meddelades att Churchill led av höggradig överansträngning och behövde absolut vila. Finansminister Butler övertog den allmänna ledningen av regeringen och Churchills resa till Bermuda den 30 inställdes. Utrikesminister Eden genomgick tre svåra gall-operationer, den sista i USA, och lord Salisbury utnämndes till fungerande utrikesminister. Churchill inträdde på hösten åter i tjänst och dementerade alla rykten att han skulle dra sig tillbaka. Eden återtog samtidigt ledningen av Foreign Office. Churchill adlades den 24 april och utnämndes till riddare av strumpebandsorden. Därmed blev han ”Sir Winston Churchill, K G.” (Knight of the Garter). Oppositionspartiet Labour kämpade under året med den svåra splittringen inom partiet. ”Rebellen” Aneurin Bevan hade visserligen inga större framgångar i sina försök att öka sitt direkta inflytande i partiets högsta ledning, men ingenting tydde heller på att förbittringen mellan partiets höger- och vänsterflyglar minskat. Ett slagkraftigt och samlande oppositionsprogram lyste också med sin frånvaro. 329