Indokina Amerikanske generalen William F. Dean tillfångatogs av kommunisterna under Koreakrigets första år och återfick friheten först efter vapenstilleståndet. Han ses här inta en enkel rismåltid i ett kommunistiskt fångläger. Dean var sedan de i kriget deltagande FN-staternas chefsdelegat vid förhandlingarna i Panmunjom om den politiska Koreakonferensen. För Indokinas tre stater — Vietnam, Kambodja och Laos — innebar 1953 en serie betydelsefulla händelser av politisk, ekonomisk och militär natur. Den 3/7 erbjöd fransmännen de tre staterna full självständighet inom Franska unionens ram. Detta accepterades av Laos, medan de båda övriga ännu vid årets slut dröjde med att taga ställning till förslaget. Vid upprepade tillfällen under året diskuterades lämpligheten av att dra Indokina-kriget inför FN. Fransmännen satte sig emellertid med bestämdhet emot en sådan åtgärd, bl. a. av fruktan för att en internationalisering av kriget skulle tvinga Kina att öppet sluta upp på Vietminh-kom-munisternas sida på samma sätt som skedde i Korea. Vid utrikesministerkonferensen i Washington i juli deklarerade de brittiska och amerikanska utrikesministrarna sin uppskattning av fransmännens kamp i Indokina. Ur ekonomisk synpunkt övertog amerikanerna allt större del av krigets bördor. Beroende på vilken beräkningsgrund man utgick från ansågs hjälpen svara mot 30 å 60 procent av de totala krigskostnaderna. Den 10/5 företog fransmännen en 40-procentig devalvering av pias-tern genom att sänka den officiella växlingskursen från 17 till 10 franska franc. Åtgärden vidtogs för att hindra den omfattande illegala valutatrafiken och för att gynna exporten. De inhemska regeringarna uttryckte sitt missnöje och upphävde delvis devalveringens goda verkningar genom höga exportavgifter på bl. a. gummi. Ur militär synpunkt skedde inga större förändringar på huvudkrigsskådeplatsen i Tonking-deltat. Initiativet där övertogs dock i stort sett av 333