att avskaffa vissa regleringar, att frige en mängd priser och att över huvud taget lätta på statsdirigeringen av näringslivet. Att detta var regeringens avsikt framgick också av det offentliggjorda programmet. Formellt stod denna regering fri från alla officiella partiengagemang, men många framskjutna partiledare fanns i uppsättningen kring hr Tuomioja. En nyhet var att den finska högern var med, för första gången efter år 1944. Kommunisterna stämplade regeringen såsom den mest reaktionära landet haft sedan år 1930, och agrarförbundet förklarade genom sina språkrör, att regeringen synbarligen litade på stöd från det socialdemokratiska hållet. I den socialdemokratiska opinionsbildningen däremot karakteriserades regeringen såsom en högerministär. Den 18 President Paasikivi hälsar den nya regeringens medlemmar. Från vänster minister T. Aura, minister K. T. J ut ila, utrikesminister Törngren, presidenten och statsminister Tuomioja. december, i höstsessionens elfte timme, inträffade det märkliga att riksdagen genom en votering deklarerade sitt förtroende för regeringen. Detta skedde i samband med ett agrarförslag, som gick ut på att konstatera att regeringen saknade parlamentets förtroende. På detta sätt kom expeditionsregeringen att få en parlamentarisk prägel samtidigt med att dess självtillit stärktes. Den erinrade om sin existens främst genom de hål den slog i den statliga prisregleringen. Statsfinansiellt provisorium Den parlamentariska seden i Finland bjuder att den sittande finansministern tillsammans med statsutskottet skall gå igenom budgeten efter det utskottets första läsning undangjorts. Medan utskottet höll på med sitt arbete hade, till följd av regeringsskiftet, agraren Niukkanen i egenskap av finansminister ersatts av högermannen Junnila. I november och december 1953 uppträdde den nye finansministern i riksdagen och underkastade statsutskottets siffror en kritisk granskning. Han fann 341