Vid riksdagens första sammanträde skulle statsministern uppläsa trontalet och riksdagen konstituera sig. Nästa dag skulle statsräkenskaperna framläggas och en allmän politisk debatt äga rum. Budgeten skulle däremot först framläggas före utgången av november. Förhållandet till utlandet Om Danmarks förhållande till utlandet hette det i grundlagen av 1915 att ”konungen kan icke utan riksdagens samtycke förklara krig eller sluta fred, ingå eller upphäva förbund eller handelstraktater, avstå någon del av landet eller ingå någon förpliktelse, som förändrar de bestående statsrättsliga förhållandena”. I den nya grundlagen var dessa bestämmelser långt mera detaljerade: Konungen handlar å rikets vägnar i mellanfolkliga angelägenheter. Utan riksdagens samtycke kan han dock icke företaga någon handling, som ökar eller minskar rikets område, eller ingå någon Hela regeringen Eriksen kring kung Frederik och dittillsvarande tronföljaren prins Knud vid undertecknandet av den nya grundlagen. Fr. v. justitieminister Helga Pedersen (skymd), handelsminister Aage Rytter, undervisningsminister Flemming Hvidberg, lantbruksminister Jens Sönderup, försvarsminister Harald Pedersen, utrikesminister Ole Björn Kraft, prins Knud, kung Frederik, statsminister Erik Eriksen, finansminister Thorkil Kristensen, kyrkominister Carl Hermansen, inrikesminister Aksel Möller, socialminister Poul Sörensen, fiskeriminister Knud Ree och trafikminister Th. Larsen. förpliktelse, till vars uppfyllande riksdagens medverkan är nödvändig eller som i övrigt är av större betydelse. Ej heller kan konungen utan riksdagens samtycke uppsäga någon mellanfolklig överenskommelse, som tidigare har ingåtts med riksdagens samtycke. Bortsett från försvar mot väpnat angrepp på riket eller på danska styrkor kan konungen icke utan riksdagens samtycke använda militära maktmedel mot någon främmande stat. Åtgärder, som konungen måste vidtaga till följd av denna bestämmelse, skall genast föreläggas riksdagen. Är riksdagen icke samlad, skall den utan dröjsmål sammankallas. I överensstämmelse med i lag fastslagna bestämmelser väljer riksdagen bland sina medlemmar en utrikespolitisk nämnd, med vilken regeringen rådför sig före varje beslut av större utrikespolitisk räckvidd. Överstatliga myndigheter — avstående av suveränitet Med hänsyn till förhållandet till Förenta nationerna, Atlantpaktsmakterna. NATO, och Europarådet fanns i den nya grundlagen bestämmelser, som möjliggjorde avstående av dansk suveränitet till överstatliga myndigheter men begränsade dessa möjligheter genom krav på antagande med 5/6 av rösterna: 347