Danmarks kungafamilj på Fredensborgs slott: fr. v. prinsessan Anne-Marie, drottning Ingrid, tronföljaren prinsessan Margrethe, prinsessan Benedikte och kung Frederik. Prinsessan Margrethe tronarvinge Genom den nya successionsordningen både utvidgades och begränsades arvsrätten till Danmarks tron, i det arvsföljden nu skulle utgå från konung Christian X:s släktingar, både kvinnliga och manliga, medan utgångspunkten tidigare var konung Christian den lX:s manliga avkomlingar och bland dem prinsarna Axel, Gorm och Georg samt manliga avkomlingar av det grekiska kungahuset med den danske prins Vilhelm, konung Georg I, som stamfar. Arvsberättigade var nu konung Frederiks och drottning Ingrids döttrar, prinsessorna Margrethe, Benedikte och Anne Marie, konung Frederiks bror prins Knud och dennes tre barn, prinsarna Ingolf och Christian och prinsessan Elisabeth. I den nya successionsordningen, som gjorde prinsessan Margrethe till den närmaste tronarvingen, ingick bestämmelsen att tronarvingarnas rätt skulle gå förlorad om de inginge äktenskap utan att ha fått konungens ”i statsrådet avgivna samtycke” — vilket i stort sett innebar att för äktenskap krävdes regeringens och därmed riksdagens samtycke. Även grundlagsbestämmelsen om en riksdagens ombudsman var en nyhet. Ombudsmannens uppgift var att å riksdagens vägnar öva tillsyn över den civila och militära förvaltningen. Han skulle vara jurist, väljas och avskedas av riksdagen men i övrigt vara oberoende av denna; han kunde ingripa på eget initiativ, men var och en skulle till honom kunna inkomma med klagomål över förvaltningen, om vilkas vidarebefordran han skulle besluta. 349