Enligt den nya grundlagen upphäves Grönlands status som koloni, och i överensstämmelse med grönländarnas önskan inkorporerades Grönland i det danska kungariket och skulle välja två riksdagsledamöter. Lagkomplexet antas av riksdagen Den 4 februari framlades grundlagen och successionsordningen för folketinget, den 5 februari vallagen och förslaget om den särskilda folkomröstningen om valrättsåldern (21 eller 23 år) och den 10 februari förslaget om riksdaeens ombudsman. I början av mars antog folketinget och i slutet av månaden landstinget lagkomplexet — den enda ändringen under behandlingen var att den nya enkammarriksdagen skulle bära namnet folketinget. Riksdagen upplöstes därefter, och nyval till både folke- och landstinget utskrevs till den 21 april. Den nya riksdagens uppgift var i enlighet med den gamla grundlagen att underkasta lagkomplexet ny behandling för att därefter skicka ut det till folkomröstning. Valet den 21 april Vid valet den 21 april gick socialdemokraterna framåt i röstetal och erövrade i överensstämmelse härmed två mandat. Även venstre hade framgång och erövrade ett mandat, det konservativa folkpartiet gick en smula tillbaka och miste ett mandat, radikala venstre gick en smula framåt och erövrade ett mandat, retsforbundet förlorade en tredjedel av rösterna och miste tre mandat. Regeringskris I sin helhet resulterade valet i förhållandevis små förskjutningar; den största skedde till fördel för socialdemokraterna. Före valet hade den borgerliga regeringens representanter förklarat att de skulle avgå om valet gav socialdemokraterna en framgång, även om denna inte var tillräcklig för en ändring av mandatfördelningen i folketinget. Då detta visade sig bli fallet, i det den socialdemokratiska röstökningen gav partiet två nya mandat, så att det nådde upp i 61, medan den borgerliga regeringen hade oförändrat 59 mandat (venstre plus 1, konservativa minus 1), inlämnade statsminister Erik Eriksen regeringens demissionsansökan. Socialdemokraterna hade genast efter valet krävt regeringens avgång, men av fruktan för att ett regeringsskifte skulle hindra grundlagförslagets antagande i folkomröstningen den 28 maj förklarade partiet under de därpå följande förhandlingarna att man visserligen ansåg att regeringen borde avgå, men först efter den 28 maj. Den borgerliga regeringen kunde inte acceptera denna formulering, enligt vilken den, en minoritetsregering, vid en viss tidpunkt skulle kunna avsättas av ett minori-tetsparti i folketinget, och fasthöll vid sin demissionsansökan. För att möjliggöra grundlagsreformen riktade då radikala venstre och retsforbundet en uppmaning till regeringen att fortsätta tills grundlagsfrågan var löst och därefter regera vidare på vanliga parlamentariska villkor. På denna grundval — med 81 mandat i folketinget bakom sig (59 plus 13 radikala och 9 från retsforbundet) mot socialdemokraternas 61 mandat — återtog regeringen sin demissionsansökan. 350