Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Flygåret. Av redaktör Bengt Öste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela den svenska inrikestrafiken. På hösten hölls ett möte i Oslo mellan de
skandinaviska ländernas kommunikationsministrar som bl. a. behandlade
inrikestrafiken inom de länder som är delägare i SAS, och mötet beslöt att av SAS
begära en samlad plan för utvecklingen av den inrikes flygtrafiken i Skandinavien.
Även flygvapnet fick under året en ny chef. Den 1 juli tog nämligen den då
62-årige generalen Bengt G:son Nordenskiöld farväl av sitt vapen — f. ö. på
ett högst personligt sätt, genom att på en och samma dag flyga 2 200 km i ett
reaplan, göra 18 starter och 18 landningar på olika flottiljer och hålla omkring
30 avskedstal — och överlät ledningen av vapnet till generallöjtnant Axel
Ljungdahl.
1954 blev ett mycket gott år för flygvapnet. Haveristatistiken blev, som förut
omtalats (sid. 90), den gynnsammaste i vapnets historia. Lyckade försök med en ny
typ av flygförarutbildning började på Ljungbyhed, då man under utbildningsåret
1953—54 lät en mindre kull elever lära sig flyga reaplan redan under första
utbildningsåret. Eleverna kunde efter examen på Ljungbyhed börja flyga den
Hawker ”Hunter”, A-paktsförsvarets trumfäss, beställdes i stort antal av flygvapnet. Maskinen på
bilden flyger med sin luftbroms utfälld.
avancerade J 29:an, ”flygande tunnan”, utan kompletterande utbildning.
Ytterligare en ”reakull” utbildades under 1954—55, och utbildningen underlättades då
genom att flygfältet i Ljungbyhed fått en permanentad rullbana. Enligt planerna
skulle utbildningen på krigsflygskolan år 1956 vara hela omlagd till reaflyg, vilket
betyder att samtliga elever efter den grundläggande träningen i de propellerdrivna
”Safirerna” får börja flyga readrivna tvåsitsiga Vampire Trainers och ensitsiga
Vampires.
Nyleveranserna till flygvapnet bestod av ytterligare ”tunnor”, både i jakt-,
attack- och spaningsversioner. Under året började SAAB vidare tillverka en
modifierad typ av ”tunnor”, vars motor försetts med en svensk efterbrännkammare
som kan ge planet väsentligt ökad fart under kortare tid, t. ex. under stigning eller
strid. ”Tunnans” vinge hade på den nya versionen också ändrats så, att den
tilllåter högre flyghastigheter. På SAAB kom vidare serieproduktionen av A 32
”Lansen”, det nya attack- och allvädersjaktplanet, i gång, och det meddelades från
flygvapnet att den första flottilj som skulle utrustas med det nya planet var F 17
i Blekinge.
Under 1954 tecknade flygvapnet vidare kontrakt med den engelska koncernen
Hawker Siddeley om leverans av ”Hunter”-jaktplan för 12 miljoner pund, d. v. s.
226
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Nov 25 21:55:50 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svda/1954/0226.html