Adolf Ahlgren Gunhild Almén Elon Andersson Christian Barthel Adolf Ahlgren, f. 1872, direktör. A. kom redan som ung till Gävle för att biträda en broder med den nystartade firman ”F. Ahlgrens tekniska fabrik” och övertog firmans ledning vid broderns död. År 1909 började han tillverkningen av Läkerol och under hans skickliga ledning utvecklades nu företaget snabbt och blev, icke minst tack vare A:s förmåga att göra reklam, internationellt känt. Död den 4 mars. Gunhild Almén, f. 1882, f. d. rektor vid Brummerska skolan (1924—39). Vid sidan av sin högt skattade lärargärning ägnade sig A. åt barnavårdens arbetskomplex och var under ett kvarts sekel medlem av direktionen över Allmänna barnhuset. ”Hennes rika erfarenhet, kloka orndörne och varma hjärta gjorde hennes insats här av största värde.” (Bankdir. Gustaf Lagercrantz.) Död den 4 april. Elon Andersson, f. 1891, redaktör, politiker, landshövding. A. blev 1916 vid 25 års ålder huvudredaktör för den liberala tidningen Ljusnan i Bollnäs och kvarstod som sådan till 1950, då han blev Rickard Sandlers efterträdare som landshövding i Gävleborgs län. Han invaldes 1937 i första kammaren, där han blev gruppledare för folkpartiet. Han blev 1941 ordförande i familjebeskattnings-sakkunniga och 1946 i folktandvårdsutredningen samt tillhörde från 1943 statens organisationsnämnd. Död den 28 september. Christian Barthel, f. 1873, professor, högskolerektor. Efter bakteriologiska studier i Paris blev han 1899 föreståndare för Separators nyinrättade mejeribakteriologiska laboratorium och 1907 chef för Centralanstaltens bakteriologiska laboratorium. 1932 kallades han till rektor för den av riksdagen året förut beslutade lantbrukshögskolan. Han blev som forskare internationellt känd. Död den 13 juli. Dagmar Berg, f. 1887, professor. Efter fil. kand.-examen och tjänstgöring i Nya elementarskolan för flickor fick hon 1925 i uppdrag av egyptiska regeringen att organisera den första moderna flickskolan i Egypten. Denna förestod hon till 1939, då hon utnämndes till lektor vid egyptiska stats-universitetet. 1942 kallades hon till professor i historia vid American University i Kairo och kvarstod i denna tjänst till 1951. Hon var en framstående kännare av Egyptens land och folk och talade arabiska flytande. Död i Kairo den 10 april. Herman Bergman, f. 1869, hovkonstgjutare. B. började som bildhuggare men studerade därefter konstgjutning i utlandet i sju år, innan han etablerade sig i Stockholm, där verksamheten snart fick Dagmar Berg Herman Bergman Göte Bergsten (Se efterf. sida) Henrik Carell (Se efterf. sida) 265