JORDBÄVNINGSKATASTROF I ALGERIET Staden Orléansville i Algeriet med omkring 30 000 invånare och närmast kringliggande trakt utsattes natten till torsdagen den 9 september för ett kraftigt jordskalv, följt av talrika mindre jordstötar. Verkningarna blev fruktansvärda. I ruinerna i staden och närliggande byar påträffades omkring 1 800 döda, medan antalet skadade anslogs till närmare 5 000, varav omkring 1 200 svåra fall. Halva staden lades fullständigt i ruiner. Tre hotell, sjukhuset, järnvägsstationen, brandstation, polishus och fängelse var bland de byggnader som jämnades med marken, och stadens stolthet, katedralen byggd av kejsar Konstantin den store, rämnade med ett fruktansvärt brak. Gatorna öppnade sig i meterbreda sprickor, och gasledningarna under jorden slets av och sände ut strömmar av gas som antändes och vållade rasande bränder. Fasorna i den mörka natten var obeskrivliga. Män, kvinnor och barn rusade i vild panik genom gatorna för att söka nå trygghet på fälten omkring staden. Katastrofen förvärrades genom att den vid staden belägna Lamartinedammen sprängdes, och i den väldiga våg som tömde dammen dränktes ett par hundra personer. Det våldsamma skalvet varade endast 12 sekunder men på dessa ögonblick förstördes 90 procent av stadens alla byggnader helt eller delvis. Ett par byar i stadens närhet utplånades fullständigt. Så snart katastrofen blivit känd sändes trupper ur främlingslegionen till platsen med livsmedel, vatten och medicinska förråd, och med hjälp av facklor och strålkastare sökte trupperna under natten till fredagen efter offer under ruinerna. En luftbro upprättades för att föra de skadade till sjukhus i Alger, och ambulanser, armélastbilar och privatbilar gick i skytteltrafik mellan Orléansville och Alger. Under loppet av ett dygn registrerade seismografen vid Algers observatorium 69 jordstötar av vilka 15 kraftiga. Jordstötarna fortsatte under de närmaste dagarna och fullbordade den materiella förödelsen. Av stadens och traktens befolkning blev omkring 7 000 hemlösa, bland dem 3 000 barn. Rödakorsföreningarnas förbund i Genève sände ut en världsomfattande vädjan om hjälp till katastrofens offer. Svenska röda korsets hjälpinsats upptog omkring 7 ton huvudsakligen medicin samt förbands- och annan sjukvårdsmateriel. Ny svår hemsökelse i Grekland På fredagseftermiddagen den 30 april utsattes vidsträckta områden i mellersta Grekland, särskilt Tessalien, för en våldsam jordbävning som anställde enorma skador på bebyggelsen, medan antalet dödsoffer blev förhållandevis ringa i jämförelse med föregående års katastrof på Joniska öarna. Det angavs officiellt till 27, vartill kom ett stort antal skadade. Jordstötarna fortsatte även här under flera dagar men inga rapporter ingick om ytterligare förluster i människoliv. Den 12 maj inträffade bl. a. ett kraftigare skalv på Peloponnesos västkust endast några mil från skådeplatsen för katastrofen 1953. Tusentals personer blev hemlösa särskilt i de värst drabbade städerna Sophades och Pharsala i mellersta Grekland. Den internationella hjälpinsatsen fick även här avsevärda svenska bidrag, för Röda korsets del till ett värde av 1,4 miljoner kr. 344