Från arbetet i hörnet av Klarabergsgatan och Drottninggatan. Bilden tagen den 27 oktober. uppgift inom innerstadens område. Själv tog den permanenta Norrmalmsdelega-tionen (generalplanberedningen) säte i det första nybyggda huset vid den breddade Klarabergsgatan. Stockholms stad begärde för säkerhets skull zonexpropriation av omkring 190 fastigheter med ett sammanlagt taxeringsvärde av 130 miljoner kronor. Bortåt hälften av fastighetsägarna protesterade hos överståthållarämbetet. Expropriations-planen gällde inte bara de aktuella kvarteren på Norr utan även delar av Östermalm och dess omfattning väckte från början betänkligheter bl. a. hos Stockholms handelskammare som fann företagsamheten hotad för lång tid framåt. * I väntan på att tunnelbanan Kungsgatan—Slussen skulle bli färdig (tidtabells-enligt år 1957) diskuterades livligt benämningen av de centrala T-stationerna. Stadsfullmäktige beslöt att det redan inkörda namnet Kungsgatan skulle ändras till Hötorget, medan Centralen vann över det framförda konkurrentnamnet Klara. Stationen vid Munkbron döptes utan nämnvärd opposition till Gamla stan. Klara fick alltså bli ostört i detta sammanhang, men alltjämt tårades ögonen på gamla stockholmare inför grävskopors och byggmästares aptit. Den sista barrikadkampen gällde kvarteret Klockstället i hörnet av Klarabergsgatan och Klara västra kyrkogata, vars nybebyggelse man ville avstyra till förmån för utsikten mot kyrkan. Men arbetet gick vidare med konststycken under jord och vatten som det här inte går att följa. Strömmen väster om Vasabron var en sjudande kittel, Riddar-holmskanalen låg som en vilsen lergrav och i vattnet framför Kornhamnen tätnade skogen av bropelare. Där bortanför låg Slussen och väntade med allt flera och bredare mungipor på de nya insläppen, dock inte för farkoster utan för rullande tåg. * 109