ifrån innerområdet, och detta hade till följd att många gator t. ex. i nedre Östermalm vissa tider på dygnet var nästan oframkomliga för den genomgående trafiken. En lättnad i bekymren medförde det jättelika garage-skyddsrum som vid månadsskiftet oktober—november öppnades i Katarinaberget. Som skyddsrum tar det in 20 000 personer. Men som garage för dag- och nattparkering gav det plats åt 500 bilar fördelade på tre våningar. Med sina smörjhallar och bensinstationer betecknades det också som ”världens märkligaste bilservice”. * Medan det oroande ryktet gick att Farsta med Södertörns villastad och Fagersjö om några år skulle bli en ännu märkligare nyskapelse än Vällingby, arbetade sistnämnda redan berömda ort vidare på sin fullkomning. En andra invigning skedde på vårsidan med öppnandet av en hel rad nya butiker ackompanjerade av en förstklassig restaurang, kallad Vällingehus. Det blev en präktig fest inte bara för Vällingbyborna utan också för tusentals tillresande stockholmare som särskilt uppskattade butikernas generositet att hålla öppet till klockan 22. Men vid Brommaplan började missnöjet gnaga, och så småningom krävde ett temperaments-fullt opinionsmöte där att den livliga knutpunkten äntligen också skulle få ett centrum utan att ständigt behöva se sig förbigången. En påminnelse om de gamla storflyttningarnas tid fick man i oktober 1955, då ett femtiotal familjer på en gång flyttade in i Olle Engkvists Hässelby hotell. Etablissemanget bestod av 17 hus varibland en restaurang, ett daghem och ett garage. Familjehotellet inrymde 330 lägenheter från ett till fem rum. 25 middagar i månaden ingår i betalningsprogrammet, men den som vill kan hämta maten i en korg och sticka in lergodskarotterna i sin egen ugn. Städerskor står till tjänst några timmar i veckan, barn omhändertas och som en extra samlingspunkt finns en kyrksal med pastorsexpedition. * På det kulturvårdande området kan antecknas en skärpt uppmärksamhet mot de faror som hotade Gamla stans ytterkvarter, främst Skeppsbroraden. Stockholms stad satsade pengar efter en viss tvekan. Stilstörande nybyggnadsplaner avstyrdes, sviktande grunder förstärktes och räddningsarbetet fick en god start. De båda tullstugorna vid gamla Norrtull, vilka länge legat som kvarglömda reseffekter, väcktes till nytt liv genom en försiktig restaurering. De fick nu tjänstgöra som ungdomsgårdar för Gustav Vasa och Matteus med plats (dock icke samtidigt) för 37 ungdomsorganisationer. Sextonhundratalshuset Lilla Hornsberg vid Karlbergskanalen, som byggmästare Olle Engkvist under stadens tvehågsenhet räddat från förintelse, ställdes till förfogande som ett författarhem mot att ägaren erhöll ersättning för sin dispositionsrätt. Både staden och staten visade sitt intresse. Huset skulle upplåtas åt författarföreningarna. Vid en unik fest den 2 oktober i närvaro av kungaparet fick Västertorp ta emot en gåva av 15 goda friluftsskulpturer av huvudsakligen svenska konstnärer. Donator var direktör Fritz Eriksson som representant för Hägerstensåsens kulturella förening. En stor publik från olika söderorter hade infunnit sig. Flottans musikkår spelade och tvåhundra scouter bildade häck. Det är min förhoppning, sade donatorn, att dessa konstverk dagligen skall bereda västertorpsborna en sann glädje och hos ungdomen väcka insikt om god konst. Härtill må läggas: heder åt en sådan föreningsmedlem! * 112