Torkan och en prisreglering Oron bland de statsanställda och missnöjet bland jordbrukarna, ett missnöje som underströks av det nämnda hotet om en leveransstrejk, gjorde att regeringen den 31 mars beslöt förbereda en revidering av principerna för prisregleringen. Någon lösning av problemet presterades dock inte under vårens och sommarens lopp. Diskussionen kom under tiden att i högsta grad gälla, huruvida konsumenterna själva skulle betala de högre priserna eller om subventionsmetoden skulle anlitas också i fortsättningen Sedan kom sommarens torka och överkorsade vissa kalkyler beträffande produktionen. I slutet av oktober fastslogs det, att missväxten skulle komma att betyda en total inkomstminskning för jordbruket på cirka 11 procent, motsvarande 10 miljarder mark. Att ersätta jordbrukarna med ett så stort belopp ansågs likväl omöjligt. Utvägen att låta konsumenterna ersätta förlusterna ansågs oanvändbar. Fackföreningsfolket sade bestämt ifrån, att några prishöjningar inte skulle tolereras. Under sådana omständigheter återstod den andra utvägen, att ersätta skördeska-dorna ur statsmedel. Övervägandena slutade med att regeringen beslöt uppta ett anslag på 3,8 miljarder mark i årets tredje tilläggsbudget. Producentpriset på mjölk skulle höjas med 3 mark per liter, för vilket ändamål 2,6 miljarder mark statsmedel skulle anslås. Beslutet fattades i regeringen trots socialdemokraternas energiska motstånd. Men den stora frågan, den om lantbruksinkomstens permanenta gestaltning, fördes inte fram till någon lösning under årets lopp. Den blev sammankopplad med frågan om den s. k. ekonomiska maktlagen, och då denna fälldes i mitten av december, gled problemet om jordbruksinkomsten över till nästa år. President Paasikivi med maka tar på slottstrappan emot folkets hyllning efter hemkomsten från Moskvabesöket. Därinvid 90-årige tonsättaren Jean Sibelius med den oundvikliga stora cigarren. 347