Ett tåg med ryska soldater lämnar Porkalaområdet. Det började i högkonjunkturens tecken och denna konjunktur höll i sig under alla månader. Hela exportvärdet steg under året till sammanlagt 181 miljarder mark och importen till 177 miljarder (i avrundade siffror), vilket gav ett överskott på något mer än 4 miljarder. Detta var visserligen mindre än vad man räknade med på höstsidan, men det gjorde dock att utrikeshandelns bytesrelation steg till 139 jämfört med 138 för det närmast föregående året. Den svagaste punkten på exportsidan föreföll sågvarorna utgöra. Exporten av dessa varor gick relativt trögt bl. a. på grund av ökade utbud från Östeuropa. En annan svag punkt i näringslivet var jordbruket. Dess produktionsvolym kunde under efterkrigsåren inte täcka efterfrågan i hemlandet lika effektivt som i slutet på 1930-talet; under år 1955 kom torkan och skördeskadorna till och försämrade kännbart resultaten. Vägen till en friare hushållning Intrycket av att Finland under år 1955 börjat gå mot en friare ekonomi stärktes mycket påtagligt, då den s. k. ekonomiska maktlagen fälldes av den borgerliga riksdagsoppositionen den 13 december. Det sades t. o. m., att detta fall var den största händelsen på det ekonomiska området under året. Ett år tidigare, kort före julen 1954, hade regeringen hållit så styvt på denna lag, att den, då oppositionen vägrade förlänga lagen, lämnat in sin avskedsansökan, en ansökan som president Paasikivi dock icke biföll. Regeringen återupptog sin verksamhet efter ett par dagar, sedan den givit oppositionen vissa utfästelser om att mjuka upp de befogenheter, som lagen innehöll. Det viktigaste medgivandet från regeringens sida var då, 349