Kommunikationsminister Sven Andersson premiärtalar över den nya atlantkabeln. T. h. generaldirektör Håkan Sterky. Tele-nytt Den 25 september 1956 blev ett historiskt datum i de internationella telekommunikationernas historia. Då togs nämligen den första transatlantiska telefonkabeln i bruk. Det medförde väsentlig kvalitetsförbättring för telefonsamtalen, ty den förutvarande radiotelefontrafi-ken över Atlanten drabbades ofta av långvariga atmosfäriska störningar. Under sådana perioder kunde man från dag till dag inte garantera att förbindelserna fungerade. På sträckan över Atlanten har två stycken parallella koaxialkablar lagts ut, vardera avsedd för en talriktning. Kablarna, som kan överföra 36 samtidiga telefonsamtal, går från Oban i Skottland till Clarenville på Newfoundland — en sträcka på ca 3 600 km. På denna sträcka måste talströmmarna förstärkas åtskilliga gånger och totalt finns det 102 stycken förstärkare inlänkade i kablarna på havsbottnen. Fordringarna på dessa undervattensförstärkares livslängd måste ställas synnerligen högt. I detta fall räknar man med att rören skall brinna i 20 år, som är ett minimum för att anläggningen skall bli ekonomiskt lönande. Den 1 november invigdes en automatisk fjärr-förmedlingsstation i Örebro, som är landets största förmedlingsstation med närmare 3 miljoner förmedlade rikssamtal per år. Den automatiska förmedlingsstationen ersätter ej helt den manuella förmedlingsutrustningen, utan denna kommer fortfarande att vara i drift under avsevärd tid framöver. I januari infördes helautomatisk telextrafik från Sverige till Danmark, och från början av juni kunde telexabonnenterna även koppla sina telex-skrivningar till Västtyskland utan att anlita ut-landsexpeditionen i Stockholm. Trafiken till dessa båda länder är mycket stor och utgör tillsammans drygt hälften av all utlandstrafik på telex. Från och med den 1 november kunde även telexskriv-ningar till abonnenter i Saar-området utväxlas automatiskt. I maj fattade riksdagen beslut om införande av reguljär svensk television. Programproduktionen uppläts med ensamrätt åt Radiotjänst, och verksamheten skulle i princip finansieras med licensmedel. Televisionssändaren i Nacka invigdes den 29 september, då de reguljära televisionssändnin-garna började, och från den 1 oktober infördes televisionsradiolicens. Avgiften utgjorde tjugofem kronor för sista kvartalet 1956 för apparatinnehavare inom TV-licensområdet för Stockholmstrakten. För övriga televisionsapparatinnehavare utgick en registreringsavgift på 10 kronor. Antalet teievisionsradiolicenser var i slutet av året inemot 6 000 och antalet registreringsbevis drygt 3 000. Antalet radiolicenser i Sverige passerade under året 2 500 000. Den 2^-miljonte licensen löstes den 15 augusti. Eftersom licenser samtidigt säljs över hela landet och det sålunda var omöjligt att avgöra exakt vem, som löst jubileumslicensen, utsågs innehavaren genom lottning. Den lycklige vinnaren blev målningsmätare Magne Hagerman i Hälsingborg, som löst en bilradiolicens. Herr Hagerman fick som minne livstids gratislicens för bilradion och dessutom en ny radioapparat efter eget val. 107