En miljon förlorade arbetsdagar Avtalsuppgörelsen förlöpte inte helt utan komplikationer. Det utfärdades en hel rad strejkvarsel, och många arbetsnedläggelser sattes också i verket. De allvarligaste strejkerna drabbade pappersindustrien, som förlamades under 3 veckor. Långvarigare blev byggnadsarbetarstrejken som varade i över 7 veckor men inte hade samma allvarliga valutamässiga verkningar. En miljon arbetsdagar gick förlorade som resultat av strejker under årets lopp, och flera gånger måste man tillgripa tvångsmedling. ”Skattebetalarnas jubelår” Den 1 januari 1957 övergick man i Norge till skatt på årets inkomst — på samma sätt som man gjort i Sverige. Denna övergång medförde att det inte betalades skatt på inkomsterna 1956. I folkmun kallades därför 1956 ”skattebetalarnas jubelår”, och många personer skaffade sig så mycket extraarbete som möjligt. Inom vissa gränser skulle ju extraarbetet ge ett oavkortat kontanttillskott till inkomsterna. Konungens sjukdom Det lyckades inte konung Haakon VII, som nu gick på sitt åttiofemte år, att helt övervinna verkningarna efter lår-bensbrottet i juni 1955. Genom bulletiner från Slottet hölls folket emellertid väl underrättat om att den avhållne monarken var vid gott mod och att läkningen av skadan gjorde stadiga framsteg. Konungens officiella plikter sköttes av hans son, kronprins Olav. För första gången presiderade denne som kronprinsregent vid det 100:e stortingets högtidliga öppnande den 12 januari. Det var första gången under sin regeringstid som konungen inte själv företog denna högtidliga handling. Prins Harald, kronprinsens son, började sin militära utbildning vid befälsskolan på Trandum några mil norr om Oslo. Prins Harald av Norge gjorde under året sin värnplikt i kavalleriet, närmare bestämt i ”Trandum”, en militärförläggning norr om Oslo. 24 369