Statsminister Erlander vid konungens sida efter en enskild överläggning på slottet under regeringskrisen. Geijer (s) erinrade om att Sverige tillhörde de länder som hade den längsta arbetstiden, och hr Ericsson i Kinna (s), vilken under sin tid som socialminister lagt fram propositionen, påminde om att det var nära 40 år sedan man senast förkortade arbetstiden. Beslutet, som fattades utan votering, innebar att arbetstiden successivt minskades med början 1 januari 1958, så att 45-timmarsvecka skulle vara genomförd 1 januari 1960. Högre barnbidrag Den 3 april beslöt riksdagen höja barnbidragen från 290 till 400 kr. per barn och år. De nya beloppen skulle gälla från 1 januari 1958. Beslutet innebar icke att bidragens realvärde helt återställdes i förhållande till 1947; i själva verket blev eftersläpningen inhämtad endast till ca 70 proc. Från början var det meningen att höjningen skulle träda i kraft redan 1 juli 1957; det blev sålunda nu en försening på ett halvt år. Samtidigt som de allmänna barnbidragen höjdes infördes särskilda s. k. grundstipendier om 34 kr. per månad för skolungdom i åldern 16 och 17 år. Elögerpartiet gick i bägge fallen på avslagslinjen, då man menade att den av partiet föreslagna skattesänkningen borde få prioritet. Därvid betonades, att denna skattesänkning till övervägande del skulle komma barnfamiljerna till godo. Fru Ewerlöf (h) framhöll bl. a. i debatten i andra kammaren, att man så snart det statsfinansiella läget medgav borde återinföra någon form av barnavdrag vid beskattningen med bibehållande av barnbidrag i sådana fall där vederbörande till följd av låg skatt inte kunde tillgodogöra sig avdraget. Ny nykterhetsgiv Vid början av 1957 kunde en viss nedgång konstateras i systembolagets försäljningssiffror. Den kraftiga uppgången närmast efter motbokens slopande hade reducerats till ungefär hälften, men fortfarande var konsumtionen oroande hög och fylleristatistiken synnerligen otillfredsställande. Hr Sträng hade låtit tillsätta en snabbutredning i det dubbla syftet att skärpa kontrollen över missbrukare och rensa bort onyttigt krångel ur den 1955 genomförda lagstiftningen. Utredningen föreslog bland annat införande av lokala spärrlistor och stickprovskontroll med legitimationsskyldighet vid inköp i systembutikerna, höjd ombudsålder från 18 till 21 år samt effektivare åtgärder mot langning. Vidare skulle ”ölgåsen” avskaffas och inskränkningarna i rusdrycksreklamen försvinna. Största intresset väckte dock förslaget att man skulle införa ett ”mellanöl”, ett slags lätt starköl om 39