F örhandlarna i Stadshuset om spårvägstaxan: fr. v. Torsten Sandström, Helge Berglund, Einar Nilsson, Hans von Heland, Hjalmar Mehr, W al frid Frank, Erik Huss och Erik Österberg. Trafikcentralen i kvarteret Icarus är en sinnrik byggnad, där aggregaten står bakom väldiga kopparportar på nedre botten. Men i jämbredd finns lokaler för konditori, livsmedelsbutik och en stor öppen hall med nedgång till tunneln under den av biltrafik hårt belastade Munkbroleden. Från gångtunneln kommer man upp till tunnelbanestationen Gamla stan, vars anslutning till gatubron i Södergatans förlängning ännu vid invigningen inte var fullt färdig. Sinnrikast i byggnaden är kanske den stora kontrollsalen tre trappor upp där allt som händer i spårvägsnätet kan avläsas på en jätteskärm. Uppe under taket finns det slutligen en rad ateljeer för hågade konstnärer med inte alltför små inkomster. I sin helhet har huset kostat tre och en halv miljon. Stockholms T-bana är den finaste i världen, säger direktör Bo Jordal som var arbetschef på linjen Kungsgatan—Västerort. Det erkänner alla utländska experter, även de som grundligt studerat den nya banan i Toronto. Arbetschef för sträckan Hötorget—Slussen har varit Gunnar Hult. Det svåraste avsnittet, berättar han för SvD, var Riddarholmskanalen med sitt dåliga berg, men det var roligt att få pröva den tekniska fantasien på ett arbete som krävde något dussin olika arbetsmetoder. Företrädaren Jordal hade sin värsta kamp med Brunkebergsåsen vid Sveavägen men uppskattade som intressantaste detalj metoden att kemiskt förstena marken vid Konserthuset med vattenglas och klorkalcium. Den förut antydda neddämpningen av huvudstadens befolkningstillväxt var i själva verket kraftig. Statistiska kontoret räknade med en folksiffra vid årsskiftet av 799 000. Detta betydde en nettoökning på omkring 5 000 personer. De närmast föregående åren hade tillväxten varierat mellan 7 000 och 9 000 invånare. Det förefaller som om den sen länge pågående förskjutningen från innerstad till ytterstad skulle ha vidgat sin räjong till grannkommunerna inom Storstockholm. Den flyttande befolkningen har i regel alltjämt sitt arbetscentrum i city, där man också har tillgång till de stora nöjestemplen och varuhusen. Skatteunderlaget i Stockholm 105