Direktör Einar Nilsson samt borgarråden Erik Huss och Hjalmar Mehr under överläggningarna om Stockholms skatt i början av november. medgivandet för året var rätten för det av staden ägda AB Svarthålsforsen att emittera ett obligationslån på 45 miljoner. Skattefinansieringen av investering måste alltså bli allt större. — Det var också detta läge som framkallade skattehöjningen med en krona, vilken i runt tal betydde 53 miljoner. I den långa budgetdebatten framfördes åter högerkravet om en ordentlig utredning beträffande investeringarnas finansiering. Hr Einar Nilsson kom med ett konkret förslag i fråga om fastighets- och markpolitiken. Staden borde inte upplåta sina fastigheter med tomträtt utan sälja dem. Detta skulle underlätta en effektiv sanering. Den statliga energiskatten i förening med svårigheten att få investeringskapital framtvingade taxehöjningar i Stockholm för elektricitet och energi. Eltaxan höjdes med 22 procent. Det låter mycket men omräknat i pengar betyder det mindre än tre kronor i månaden för en lägenhet med två rum och kök, elspis, kylskåp och elektriskt ljus. Höjningen av gastaxan för ett normalhushåll belöpte sig till 13:40 per år. Värre var det med spårvägstaxan, där ändringarna fördelades ojämnt och i många fall träffade ganska hårt. Men spårvägsbolagets årsförlust var i stark stegring och kunde efter ett par år väntas gå upp till 75 eller 80 miljoner — som stockholmarna måste betala skattevägen. En helt ny princip infördes nu, nämligen avgift efter reslängd. Lägsta avgiften blev 25 öre och högsta 1:20 utan rätt till övergång. Stadsfullmäktige fattade sitt beslut den 28 oktober efter en lång debatt som avslutades först vid midnatt. Röstsiffrorna var 49—47. Socialdemokraterna ville helst ha en enhetstaxa för hela staden men föll tillbaka på ett förslag om höjning av grundavgiften från 50 till 60 öre med bibehållen övergångsrätt. Debatten bjöd på en del poänger. Bland annat befarade en talare stark ökning av saneringsutgifterna för innerstaden, eftersom ingen längre skulle vilja bo i förorterna. Tilläggas bör kanske att taxan genom sin konstruktion innebär en viss rabatt för längre resor och att arbetsresor rabatteras med 40 å 50 procent genom periodkortsystem. 107