Den stora vattentunneln för kraftverket Stornorrefors. Takorten, tunnelns övre del, är sprängd och fördjupas genom att en pall på 8 meter bortspränges. De 13 borrmaskinerna för dynamithålen är fastade på en jigg. Byggnadsteknik Trängseln på landsvägarna förvärrades och särskilt storstädernas infartsvägar vid rusningstid eller i samband med helger vållade bilisterna bekymmer. För Stockholms del innebar förbindningen av den tidigare färdigställda västra tunnelbane-delen med den äldre tunneln under Söder, d. v. s. mellan Kungsgatan och Slussen, en stor lättnad. Om denna för staden märkliga händelse kan läsas på annan plats. Andra värdefulla förbättringar för Storstockholms trafik utgjorde Norrtäljevägen, en 11 km lång motorväg med delad körbana och välbyggda tillfartsramper enligt kontinentalt mönster, samt Skurubrons komplettering. Invid den 40 år gamla bron, på sin tid ett pioniärarbete inom betongtekniken, hade föregående år byggts en parallellbro och efter förstärkning av den gamla bron erhölls nu två filer i vardera riktningen och erforderliga cykel- och gångbanor. Sundsvalls nya vattenverk invigdes. Vattnet togs från fyra brunnar ur grundvattnet i isälvsavlagringarna och pumpades i en 10 km lång huvudledning till staden. Hela anläggningen är i hög grad automatiserad och en av de största i Nordeuropa. Den svåra bostadsbristen särskilt i storstäderna i förening med investeringsbe-kymren gjorde bostadsbyggandet till en av de besvärligaste frågorna för landet. För att förbilliga bostäderna och sålunda utnyttja tillgängliga resurser på bästa sätt hade under de senaste åren många nya ideer prövats. Vid ett stort av HSB uppfört hyreshuskomplex i Östberga söder om Stockholm hade nya ideer prövats i fråga om byggnadernas uppvärmning. Man hade därvid siktat på att få fram lägsta möjliga boendekostnad, vilken ju är beroende av både byggnadskostnaden och driftkostnaden. Bättre värmeisolering ernåddes genom stabilare väggar och tredubbla fönster, värmeförluster genom ventilation minskades liksom förbrukningen av varmvatten genom att den enskildes sparintresse inkopplades och uppvärmningen gjordes individuell för varje lägenhet. Man ansåg sig på detta sätt kunna spara ca 40 procent av uppvärmningskostnaden. 117