I Hägernäs norr om Stockholm byggdes stora delar av lägenheterna, t. ex. badrummen, vägande tre ton, färdiga på fabrik och monterades med en bockkran. Skånska Cementgjuteriet tillverkade ett ”villahjärta” med kök, bad och värmeanläggning som kunde tillverkas på löpande band i fabrik och därefter föras till byggnadsplatsen. Teleteknik och kommunikationer Vårt lands framskjutna ställning som telefonland hävdades genom att de tre stadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö fick helautomatisk förbindelse med varandra. L M Ericssons telefonapparat Ericofonen, där mikrofonen utgör hela apparaten med fingerskivan sittande i botten, tillverkades i Karlskrona och såldes med betydande framgång på världsmarknaden särskilt i USA. Televisionen fick sitt genombrott, varom kan läsas på annan plats, och den tekniska utrustningen med sändaranläggningen i Nacka från år 1956 som tyngdpunkt utvecklades successivt. För förbindelsen Stockholm—Norrköping—Göteborg— Malmö anskaffades relästationer i form av ståltorn avsedda att resas under år 1958. Mellan Sardinien och Minorca byggdes en radiolänk på ungefär 40 mil med en skålformad antenn med 20 m diameter. Förbindelsen över detta stora avstånd för mycket små våglängder möjliggjordes av antennernas riktverkan och av att mikrovågorna reflekterades mot troposfären ungefär 15 kilometer över jordytan. Genom att köra på två olika frekvenser hade man lyckats övervinna ”fading”; någon av sändningarna kunde alltid beräknas gå fram. Jernkontoret hade den 25 maj ett tekniskt diskussionsmöte, varvid ordföranden Evert Wijkander överlämnade guldjetongen till professor emeritus greve Bo Kalling. Utvecklingen av radioförbindelser till droskbilar fortsatte och började införas även för Stockholms centrum. God tillgång på trä i vårt land hade tidigare dämpat intresset för betongsyllar för järnvägsräls, men med senare års stigande virkespris hade det blivit mera motiverat att begagna sådana, och SJ utarbetade en teknik med svetsade rälsenheter på 40 meter med tillhörande betongslipers. Från en central arbetsplats kördes längderna på behändiga trailers ut på linjen, och enheterna, som vägde 8,5 ton, kunde läggas ut på några timmar. I Malmberget styrdes gruvtågen av ett fj ärrsystem som helt dirigerade trafiken på den sammanlagt 15 km långa järnvägslinjen. Alweg-tåget, den enspåriga järnvägen, som tidigare visats på en provbana i förminskad skala, presenterades i full skala på en 1 800 meter lång bana på försöksområdet invid Köln. Vagnen gled ljudlöst på sina gummihjul gränsle över den 80 cm breda betongbalken. Denna i sin tur uppbars av stödjepelare 118