som levererades färdiggjutna och monterades med specialvagnar, så att järnvägsbygget inte skulle behöva inkräkta på löpande trafik. Förhandlingar om anläggningar pågick med Sao Paulo och Wien. I Göteborgs spårvagnar debuterade en motorkontroller med elektronisk manövrering utan rörliga delar. De svenska varvens märkliga utveckling fortgick. Under året sjösattes fartyg på mer än en milj, ton dw, och väldiga beställningar föranledde utvidgning av varvens fartygsbäddar. Vid Uddevalla-varvet, som fått beställning på sex sextiofemtusentons tankfartyg, byggdes flera nya bäddar för fartyg av dessa dimensioner. Götaverken, som tidigare kunnat bygga upp till 40 000 tons fartyg, förvärvade mark vid Arendal för fartygsbyggen upp mot 100 000 ton. , , , , „ . Det Var särskilt tankfartygen som före- Hägernässtaden i Stockholms norra förort Täby. tedde denna utveckling mot större enheter medan övriga fartyg uppvisade mindre tendens till tillväxt. En teleteknisk förbättring för fartygsnavigering utgjorde en radaranläggning, som visade rörelsen hos det egna fartyget (vilket alltså ej som förut ständigt befinner sig i radarbildens mitt), varigenom den navigerande får en betydligt bättre uppfattning om vad som verkligen håller på att ske. Det första i Skandinavien byggda självlossande fartyget levererades. Lastrummet är genom tvärskeppsskott uppdelat i fyra avdelningar, från vilka lasten genom 148 hydrauliskt reglerbara öppningar nersläpps på två längsgående transportband som akterut levererar lasten till en förskjutbar tvärgående bandtransportör. Lossning av malm kan på så vis ske med en hastighet av 25 ton per minut. I Stadsgården i Stockholm togs jättekranen Lodbrok med en lyftkapacitet av 150 ton i bruk. Forskning m. m. Över hela den västliga världen pågick bekymrade diskussioner över bristen på tekniker och naturvetenskapligt utbildad personal. Oron stärktes givetvis av de ryska framgångarna med att uppsända satelliter, varom kan läsas på annan plats. Jämförelser gjordes med Sovjetunionen, där utbildningskapaciteten syntes vara större och där utbildningen på såväl lägre som högre nivå var starkt inriktad på att få fram forskare och tekniker, varvid ett överraskande stort antal kvinnliga tekniker redovisades. I Sverige blev frågan behandlad bl. a. av den statliga undervis-ningsutredningen och av en teknikerkommitté tillsatt av Industriförbundet. Den sistnämnda påvisade, att en fortsatt stegrad levnadsstandard förutsatte en väsentlig utbyggnad av teknikerutbildningen. Klagomål framfördes över för snäva resurser för forskningsanslag till de statliga forskningsråden och till statliga institutioner med forskning på sitt program. 119