Docent Sigvard Eklund. reaktorprojekt i syfte att vinna erfarenhet om vilken typ som är ekonomiskt gynnsammast. Arbetet stördes av ivriga dispyter mellan de båda politiska partierna om hur stort det federala inflytandet skulle vara och från demokratiskt håll hävdades att man i för hög grad förlitat sig på enskild företagsverksamhet, när det gällt en så kostnadskrävande och angelägen sak som atomenergien, och det uttalades farhågor för att USA i frågan om utvinning av atomenergi skulle bli passerat av andra länder. Det var särskilt de engelska framgångarna som observerades. I sitt trängda energiläge hade ju England tidigt satsat hårt på den gaskylda, med naturligt uran arbetande reaktortypen, varav det första exemplaret presenterades år 1956 med anläggningen Calder Hall i Cumberland på 100 000 kW. På engelskt håll uttalades tillfredsställelse över den valda typen, och man förklarade att en förhöjning av verkets arbetstemperatur inom kort skulle höja anläggningens verkningsgrad. Senare beräknade man kunna använda beryllium i stället för magnesium som kapslingsmaterial och uranoxid i stället för uran, varigenom temperaturerna ytterligare skulle kunna höjas. Det atomkraftsprogram, som hade framlagts i februari 1955 på 12 atomkraftverk med en sammanlagd kapacitet på 1,5 miljon kW till 1965, kunde därför utvidgas och i mars förklarades att man vid denna tidpunkt i stället skulle ha 19 stationer i drift med en sammanlagd effekt av minst 5 miljoner kW. Engelska och amerikanska atomkraftverk utbjöds på världsmarknaden, och förhandlingar pågick med åtskilliga länder, och det uppgavs i England att man räknade med att inom ett par år ha beställningar på belopp svarande mot många miljarder kronor. Även små stationer offererades till ett pris av 30 miljoner kronor med en kapacitet av 10 000 kW elström till en kostnad av omkring 10 öre per kW. En sådan mindre anläggning kunde uppföras på ett par år och skulle inte fordra större markyta än en tennisbana. Atomdrift för fartyg Ehuru såväl säkerhetssynpunkter som kravet på att en lönsam atomanläggning bör vara stor talade emot användning av atomkraft för sjöfartsdrift, sjösattes eller planerades ett betydande antal fartyg med atomenergi som drivmedel. Orsaken var givetvis att man för fartyg av betydelse för försvaret icke anlägger vanliga ekonomiska synpunkter. En rysk atomdriven isbrytare sjösattes på hösten, 146 meter lång med ett de-placement på 16 000 ton. Med sitt 44 000 hkr maskineri skall den kunna forcera is av 2 meters tjocklek och i isfritt vatten röra sig med 16 knop. Den beräknas kunna vara ute över ett år utan att behöva anlöpa hamn. Den tidigare byggda atomubåten i USA, Nautilus, som varit i tjänst i ett år, fick 123