sin första bränslepåfyllning samtidigt som USA:s andra atomubåt togs i bruk. Ytterligare tre atomubåtar sjösattes, och kölen sträcktes för robotbärande atomkryssare. Officiella skisser publicerades för jättestora atomdrivna hangarfartyg, kostnadsberäknade till 1,5 miljarder kronor. Även kommersiella atomfartyg väckte stort intresse. Man siktade därvid främst på tankfartygen, som i motsats till andra lastfartyg syntes tendera mot allt större enheter varvid atomisk drift kunde bli mer ekonomisk. USA:s atomenergikommission tecknade kontrakt om byggandet av en reaktor för ett handelsfartyg, som beräknades bli sjösatt 1960 och som skulle kallas N. S. Savannah (N. S. = Nuclear Ship) efter det första amerikanska ångfartyg som gick över Atlanten år 1819. Från engelska regeringen förklarades även att man ämnade fullfölja planerna på atomdrivna handelsfartyg, och ett norskt konsortium bildades för att skapa den ekonomiska grundvalen för atomfartyg. För de beställningar av stora tankfartyg som gjorts vid Uddevallavarvet räknade man med att åtminstone ett av fartygen skulle bli atomdrivet. Civilingenjör Harry Brynielsson, verkställande direktör i AB Atomenergi. Grundforskning Stort intresse inom forskningen väckte meddelanden från olika håll om möjligheten av att utnyttja fusionskraften, d. v. s. att i stället för att använda den relativt sett måttliga energi som uppstår vid sönderfallet av tunga atomer som uran utnyttja den betydligt större energimängd som frigöres vid sammanslagningen av lätta atomer, framförallt väte. Från England, där arbete med tämjande av vätekraften pågått i Harwell sedan år 1949, meddelades, att revolutionerande framsteg nåtts. Svårigheten ligger som bekant i att fusionen endast kan äga rum vid mycket höga temperaturer, helst 100 miljoner grader, d. v. s. under förhållanden då alla material sedan länge är förflyktigade, och metoden går därför ut på att hålla samman gasen, icke i materialbehållare utan med hjälp av magnetiska krafter. Skapandet av en sådan ”magnetisk flaska” är därför vid sidan av uppnåendet och bibehållandet av den enorma temperaturen en av huvudsvårigheterna i denna märkliga teknik. Nya framsteg gjordes inom utforskningen av atomkärnorna. Från USA meddelades att man kunnat konstatera, att neutronen, som hittills betraktats som en ”mikroskopisk punkt”, i själva verket har utsträckning och är omgiven av ett magnetiskt moln med viss strålning. Studiet av de lätta elementarpartiklarna fortgick med livlig intensitet. I Lund studerades den långlivade neutrala ”K-mesonen” och i Uppsala sön- 124