värnsrobotar, som tillförs övervattensfartygen, ansenligt ökat luftförsvarets möjligheter, eftersom de nya luftvärnsvapnen är det effektivaste medlet för att förstöra fiendens robotar och flygplan på stora höjder”. Sekretessen kring de svenska robotprojekten var tidigare mycket djup men den 4 november skedde en uppmärksammad pressvisning av sjöroboten 315 ombord på jagaren Småland och av attackroboten 304 på Barkarby. Båda var ”under utveckling och försök”. Någon luftvärnsrobot visades däremot inte vid detta tillfälle men man antydde att man förutom de visade även hade andra projekt under arbete. Önskemålet om bestyckning med luftvärnsrobotar har kommit i synnerligen hög, ja, kanske i högsta prioritet, inte bara för de marina stridskrafternas eget försvar utan i lika hög grad för landets och de enskilda skyddsföremålens. Den nu visade sjöroboten 315 sköts från såväl jagaren Småland som jagaren Halland under årets försöksverksamhet och var avsedd att användas mot mål på vattnet. Genom införandet av robotvapen av bl. a. denna typ kommer marinens slagkraft att radikalt förändras och förstärkas. Utvecklingen pekar hän mot ett nytt sjöoperativt försvarssystem som är väl lämpat för modern krigföring i atomåldern. Under hösten hade kustartilleriet inbjudit pressen till en ”examensskjutning” med de första elever som utbildats på övningsversionen av en lätt, trådstyrd robot mot invasionsfarkoster. Lätta robotförband, både fasta och rörliga, kommer relativt snart att delvis ersätta äldre, lätt kustartilleri. Härigenom ökas det offensiva momentet i skärgårdskriget och kustförsvaret i övrigt tillsammans med de nya kustjägarförbanden. Dessa lättrörliga enheter kompletterar den fjärrverkande tunga elden från de i urberget nedsprängda fasta ”eldpunkterna”, bestyckade med långskjutande artilleri och så småningom även med långskjutande robotar. Kustjägarutbildningen kom i gång på allvar under året. Den moderna invasions-tekniken gör det möjligt för specialtränade commandoförband att i små förband landstiga på ett flertal ställen samtidigt i våra skärgårdar och att natt efter natt fylla på sina styrkor tills de är stora nog för att bryta upp försvaret. Genom systemet med specialdrillade s. k. kustjägare fick kustartilleriet tillgång till små, snabba och slagkraftiga elitförband, som omedelbart kan slå till när infiltrerande enheter sätter sig fast i ytterskärgården. Det största marinevenemang som arrangerats i Norrland ägde rum i Sundsvall den 22—26 augusti. Företaget hade döpts till ”Operation Nordkust”. Ett led i detta var en aktuell utställning, Expo Nordkust, som byggts upp i centrala hamnen. Avsikten med denna omfattande exposé var bl. a. att visa den intima samhörigheten mellan Sjöfartsnorrland och vårt marina försvar. Operation Nordkust kulminerade i en marin uppvisningsövning i Sundsvalls hamn. Den sista av de fyra jagare av modifierad Ölandsklass, som 1952 års riksdag beviljade genom den s. k. sjuårsplanen, sjösattes den 14 januari vid Eriksbergs varv i Göteborg. Dåvarande försvarsminister Torsten Nilsson döpte därvid jagaren till Hälsingland. Fartyget bogserades under våren till Kockums varv i Malmö för att utrustas och färdigställas under 1958. Östergötland, den först färdigställda av de fyra jagarna, påbörjade sina provturer under december. Jagarna utgjorde ersättning för föråldrade fartyg och innebar ett välkommet krafttillskott i vår moderna flotta. Den 14 november sjösattes ubåten Illern vid Karlskrona örlogsvarv. Illern är den fjärde ubåten i Hajen-serien. De har alla byggts efter andra världskriget och krigserfarenheterna har därför kunnat tillämpas vid konstruktionsarbetet. Ubåtarna är de snabbaste och största (800 ton) som byggts i Sverige. De är kraftigt beväpnade och extremt strömlinjeformade. 134