Utvecklingen i de ledande industriländerna Vid årsskiftet 1956/57 var den stora frågan i FÖRENTA STATERNA om landet stod inför en ny inflationsvåg eller om vissa svaghetstecken, som gjort sig påminta under hösten 1956, skulle utbredas ytterligare. Att man på regeringshåll uppfattade inflationshotet som allvarligare än faran för en konjunktur avmattning framgår ej minst av de mycket energiska inflationsvarningar, som finansminister Humphrey uttalade i samband med framläggandet av det nya budgetförslaget på nyåret. Det amerikanska centralbankssystemet, Federal Reserve Board, markerade för sin del att det ansåg inflationsbekämpandet som huvuduppgiften genom att i februari höja diskontot från 216 till 3 proc. Något annorlunda syntes man i början av 1957 ha uppfattat läget i affärskretsar. Redan under januari—februari sjönk kurserna på Wall Street med i genomsnitt 10 procent. Efter en återhämtning under våren satte ett nytt kursfall in under Handelskammaren i Gefle firade den 5 juni sitt 50-årsjubileum och hugfäste detta med en resa för att visa ett handelskammardistrikt i arbete. Bland deltagarna i denna ses här fr. v. direktörerna Gösta Hall, H. W. Söderman, Birger Bellander och Sven Engwall samt distriktschef H. Palm. sommaren, vilket f. ö. i augusti fick ytterligare näring av en ny diskontohöjning samt under höstens lopp av allt tydligare tecken på avtagande investeringsaktivitet inom det enskilda näringslivet och en nedåtriktad produktionskurva. Bruttonationalprodukten som ju brukar betraktas som den viktigaste mätaren på den ekonomiska aktiviteten i Förenta staterna fortsatte att stiga under de tre första kvartalen, varefter den sjönk med 1,5 proc, mellan tredje och fjärde kvartalet. Det amerikanska indextalet för industriproduktionen markerade ännu kraftigare avmattningen under andra halvåret genom en nedgång från 144 i september (1947/49=100) till 136 i december. Nedgången i industriproduktionen anses framför allt ha berott på lageravveckling. Arbetslösheten ökade under höstmånaderna påfallande litet, vilket bl. a. torde ha berott på arbetstidsförkortningar. I december hade dock arbetslöshetssiffran nått 5,2 proc, mot 3,7 proc, vid samma tidpunkt föregående år. Partipriserna blev i det närmaste oförändrade, medan konsumentprisnivån steg med drygt 3 proc. Trots påtagliga kvarstående prisstegringstendenser syntes de amerikanska myndigheterna i slutet av året beslutna släppa på konjunkturbromsarna för att stimulera konjunkturen. Federal Reserve Board sänkte sålunda diskontot från 316, vartill det höjts i augusti, till 3 proc. Vidare gjorde president Eisenhower närmast i anslutning till de ryska Sputnik-framgångarna en del uttalanden, som kunde tyda på att försvar och forskning kunde räkna med en gynnsam bedömning av sina anslags-äskanden för det nya budgetåret. Utvecklingen i STORBRITANNIEN gick i särskilt hög grad i inflationsbekäm-pandets tecken. Mest uppseende väckte höjningen av diskontot från 5 till 7 proc, i september. Genom denna oväntat kraftiga höjning och åtföljande direktiv till bankerna om en fortsatt restriktiv utlåningspolitik lyckades regeringen återställa förtroendet för pundet, vilket under sensommaren sviktat betänkligt. 141