SELLINGAFFÄREN Av ROLF LINDQVIST Den riksbekanta striden vid Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm ledde under 1957 till rättsliga åtgärder från JK-ämbetets sida. Den 16 mars meddelades att ämbetet beslutat åtala föreståndaren vid riksmuseets paleobotaniska avdelning professor Olof Selling. Åtalet gällde tjänstemissbruk i sex fall samt missfirmelse och tjänstefel i var sitt fall. Svea hovrätt dömde den 31 januari 1958 professor Selling till 50 dagsböter å 30 kronor på fyra av de åtta åtalspunkterna. Hovrätten ansåg brotten vara tjänstefel, ärekränkning och missfirmelse. Före en mer detaljerad redogörelse för åtalet är på sin plats en kort översikt av händelserna i Sellingaffären under 1957. Bakgrunden till åtalet var en utredning som häradshövding Gunnar Bogren i Trollhättan verkställt på begäran av JK. I samband med åtalet den 16 mars anhöll JK-ämbetet också hos hovrätten som är första instans i mål mot ämbetsmän att professor Selling skulle sinnesundersökas före rättegången. Ämbetet stödde sig på uppfattningen att det förelåg full bevisning mot professor Selling i åtminstone vissa åtalspunkter. Det dröjde dock till 14 juni innan hovrätten meddelade sitt beslut att professor Selling inte skulle sinnesundersökas före huvudförhandlingen. Innan detta beslut kom hade professor Selling genom sitt juridiska ombud advokat Olof Persélius underkänt JK-utredningen och avvisat begäran om sinnesundersökning. Den 6 april lämnade medicinalstyrelsens disciplinnämnd dr Olof Dagbergs och dr Axel Werséns klagomål på varandra utan åtgärd. De hade mötts i en kontrovers med anledning av olika synpunkter på Sellingmålet. JK-ämbetet och professor Selling överlämnade den 1 april resp. 30 maj sina bevisuppgifter till hovrätten. Bevisuppgifterna gällde förhållandet mellan professor Selling å ena sidan och professor Rudolf Florin och intendent Britta Lundblad m. fl. å andra sidan. Advokat Persélius överlämnade till domstolen bl. a. transumt ur ett brev från framlidne författaren Sten Selander. De två i målet relevanta avsnitten i detta brev gäller Selanders uppfattning om striden och om professor Florin samt Selanders uppfattning om Sellings psykiska balans. Den 4 september redovisade SvD hovrättens preliminära planläggning av målet. Samtidigt meddelades att åklagaren i målet mot professor Selling, häradshövding Bogren, väckt ytterligare ett åtal för tjänstefel. Den 26 september anmälde nyut-nämnde presidenten i Svea hovrätt förre justitieministern Herman Zetterberg att han av jäv var förhindrad att ta befattning med målet. Han hade i egenskap av statsråd deltagit i avgörandet beträffande de besvär som anförts mot beslut om sinnesundersökning av Selling m. m. I hovrättspresidentens ställe fick äldste lagmannen vid hovrätten Fredrik Killander uppdraget att fungera som ordförande. Till målet som började den 15 oktober inkallades bl. a. 15 professorer som vittnen. bilstrafiken omfattade 26,7 milj. resp. 18,7 milj, bilkm, tillsammans 45,4 milj, bilkm. SJ:s nya tågfärja ”Trelleborg” sjösattes i slutet av året. Fartyget — Europas största tågfärja — blir leveransklart till våren 1958, då det sätts in på leden Trelleborg—Sassnitz. Färjans längd blir 139 meter, mallad bredd 18,8 meter och djupgående 5,3 meter, överföringskapaciteten blir ca 40 godsvagnar, ca 30 bilar och därjämte över 1000 passagerare. Fartyget, som förstärkts för gång i is, bygges för 19 knops fart och har utrustats med 2 st. Kamewa ställbara propellrar och 1 Voith Schneider styrpropeller i fören. Såvitt känt är fartyget den första tågfärja i världen som utrustats med Denny Browns stabilisatorer. överfartstiden på leden beräknas till 3 timmar och 40 minuter, vilket innebär en relativt betydande tidsbesparing. Det nya fartyget har nödvändiggjort omfattande ändringsarbeten i färjehamnarna Trelleborg och Sassnitz. 155