Professor Olof H. Selling. Rätten bestod av lagman Fredrik Kil-lander, ordf., lagman Arne Adelsohn, hovrättsrådet Gösta Sahlquist, hovrättsrådet Gösta Hagströmer samt assessor Adolf Åslund. De åtalspunkter som JK-ämbetet redovisat och som samtliga avvisades av Sellingsidan var inalles nio. Dessa sammanfördes till fem avsnitt. Häradshövding Bogren påstod att professor Selling i sitt uppträdande mot professor Florin vid Bergianska trädgården gjort sig skyldig till tjänstemissbruk genom att hindra Florin att bedriva forskningsarbete på paleobotaniska avdelningen. Alternativt åberopades ansvar för grovt tjänstefel. Nästa åtalspunkt gällde missfirmelse av Florin. I sitt uppträdande mot intendenten fil. lic. Britta Lundblad har Selling vidare gjort sig skyldig till tjänstefel i tre fall ansåg häradshövdingen: Selling hindrade henne att utföra administrativt arbete under vikariaten, han utestängde henne från preparerings- och fotograferingshjälp vid forskningsarbete och slutligen hade Selling behandlat henne med ”kyla och ovänlighet”, kritiserat henne i skrivelser samt riktat grundlösa och kränkande beskyllningar mot henne. Alternativt yrkande i dessa avsnitt var grovt tjänstefel i två punkter och tjänstefel i det tredje. Selling hade vidare anlitat ett kvinnligt biträde att på tjänstetid skriva ut och sten-cilera skrivelser i egna aktioner och överklaganden. Nästa åtalspunkt gällde tjänstemissbruk alternativt grovt tjänstefel. Selling hade inte inställt sig och besvarat de frågor som vetenskapsakademiens särskilda Selling-kommitté framställt. Som tjänstemissbruk alternativt grovt tjänstefel ansåg åklagaren Sellings anmärkningar med nedsättande omdömen samt påståenden om begångna rättsstridiga handlingar beträffande akademien och dess förvaltningsutskott samt vissa andra personer. Detta skedde i en skrivelse till statsrevisorerna. Sista åtalspunkten gällde tjänstefel. Selling hade i en cirkulärskrivelse till personalen sagt att det ålåg envar att anmäla när professor Florin befann sig i lokalerna på paleobotaniska avdelningen. Denne skulle enligt Selling inte ha rätt att uppehålla sig på avdelningen efter tjänstetid. Under handläggningen som blev mångordig var parterna bara överens på en punkt: Sellingaffären var ett mörkt blad i riksmuseets historia. Den 5 december meddelade Svea hovrätt följande beslut: Sådana omständigheter hade inte framkommit under rättegången att rätten ansett sig böra förordna om sinnesundersökning av Selling. I pläderingen yrkade häradshövding Bogren på fängelsestraff för Selling. Han konstaterade vidare att Selling gjort obstruktion mot vetenskapsakademien och terroriserat tjänstemän och vetenskapliga medarbetare. Brotten har varit uppsåtliga. Advokat Persélius riktade skarpa angrepp mot JK-ämbetet. Åtalen var skisser på fri hand, sade advokaten. Och JK hade brutit mot allmän lag genom att vägra Sellingsidan att ta del av verkställd utredningskomplettering. Selling bör frikännas, slutade advokaten. 156