Theodor Körner Joseph McCarthy Gabriela Mistral Theodor Körner Republiken Österrikes president Theodor Körner avled den 4 januari efter ett slaganfall nära 84 år gammal. Han hade då varit republikens statschef sedan 1951. Körner var liksom sin företrädare Karl Renner socialdemokrat. Han var född i den ungerska garnisonsstaden Komarom och son till en officer med adelsnamnet von Siegringen men avsade sig adelskapet vid rätt unga år. Han blev själv officer i dubbelmonarkiens armé, genomgick krigshögskolan i Wien och gjorde en snabb karriär. Bl. a. var han under första världskriget stabschef vid Isonzoarmén. Efter kriget deltog han i uppbyggandet av österrikiska republikens försvarsmakt och var en tid generalinspektör för dess armé. 1925 lämnade han militärtjänsten, anslöt sig till socialistpartiet, invaldes i förbundsrådet (första kammaren) och var dess talman, då Dollfuss 1934 upprättade sin klerikalt autoritära regim. Körner sattes i fängelse i avvaktan på rättegång för landsförräderi — han hade deltagit i organiserandet av det halvmilitära Arbeiterschutz — men frigavs efter ett år. När Österrike 1945 befriades från nazistväldet valdes Körner till Wiens överborgmästare. Efter Renners död i december 1950 uppsattes Körner av socialdemokraterna som deras presidentkandidat. Vid valet i maj 1951, som stod mellan tre huvudkandidater, fick katolikernas kandidat, landshövding Heinrich Gleissner, högsta röstetalet, men nådde ej majoritet. Det blev alltså omval mellan honom och Körner och vid detta segrade den då 78-årige Körner oväntat med knapp majoritet. Joseph McCarthy Den republikanske senatorn för staten Wisconsin Joseph McCarthy, en gång den kanske näst presidenten mäktigaste mannen i Förenta staterna, dog den 2 maj på ett sjukhus i Washington i en akut leversjukdom 47 år gammal. Han väckte uppmärksamhet som politiker våren 1950, då han i ett tal förklarade att ett par hundra tjänstemän i amerikanska utrikesdepartementet var inskrivna i det kommunistiska partiet. Som ordförande i ett av senatens undersökningsutskott utvecklades han snart till en inkvisitor av stora mått, anklagade massor av personer för att vara kommunister — i regel utan skymt av bevis — och lyckades härigenom skapa en viss hysteri bland massorna. Hans maktställning blev sådan att ingen i Washington — allra minst i kongressen — vågade uppträda mot honom. Han blev därigenom allt djärvare och anklagade det ena departementet efter det andra för att hysa kommunistiska element, bland dem försvarsdepartementet och armén. Hans obehärskade uppträdande särskilt i televisionen minskade emellertid så småningom hans popularitet och gav senaten mod att ta itu med hans demagogi. Hösten 1954 antog senaten en resolution som skarpt fördömde hans uppträdande och ärekränkande beskyllningar mot senatskolleger såsom ”brott mot senatens etiska principer” och därmed var den nyss så mäktige mannen politiskt död. McCarthy-perioden är en av de mörkare i USA:s politiska historia och skadade i betydande grad USA:s goda namn och rykte i världen. Gabriela Mistral Den chilenska skaldinnan Gabriela Mistral, Nobelpristagare i litteratur 1945, dog den 10 januari. Hon var född 1889 i en liten by uppe i Anderna i Norra Chile och hette Lucila Goday y Alcayaga, innan hon antog författarnamnet Gabriela Mistral. 20 305