STRIDEN OM PASTERNAK Boris Pasternak Fragan om diktens frihet aktualiserades brännande av striden om ryssen Bons Pasternaks roman ”Doktor Zjivago”. Denna vann berömmelse 1958 men försatte författaren i en farlig och tragisk belägenhet. Redan 1956 hade boken aviserats i ryska tidskriftsnotiser, alltså vid en tidpunkt, då ”avstaliniseringen” tillfälligt medfört ”töväder” även för litteraturen i Sovjetunionen. Utgivningen av Pasternaks bok uppsköts dock och nekades slutligen författaren. Emellertid fick den påpasslige förläggaren G. Feltrinelli i Milano genom kontakt med Pasternak tillfälle att publicera boken, och den kom ut i italiensk edition 1957. Så upptäcktes den av den litterära världen, och 1958 följde översättningar på ett flertal språk, även svenska. De såldes i mycket stora upplagor. Det erkändes allmänt, att här förelåg ett verk av hög litterär klass, men framför allt i den amerikanska pressen fick ”Doktor Zjivago” rykte om sig att vara en antikommunistisk stridsskrift. Anledningen till den etiketten var givetvis att boken — delvis — kritiskt skildrade bolsjevikrevolutionen och vad som följde efter denna. Sent omsider tog den amerikanska litteraturkritikens nestor, Edmund Wilson, till orda och påpekade, att det varit ett misstag att i första hand uppfatta Pasternaks roman ur politisk synvinkel, men skadan var redan skedd. Som Svenska Dagbladet senare skrev hade ”Doktor Zjivago” i det allmänna medvetandet redan blivit ”något helt annat än den djupsinniga, fromma, nästan kvietistiska historieskildring som den är”. Den 23 oktober tilldelades Pasternak Nobelpriset i litteratur. Svenska akademiens motivering var Pasternaks ”betydande insats såväl inom den samtida lyriken som på den stora ryska berättartraditio-nens område”. Akademiens ständige sekreterare dr Anders Österling sände samma dag ett telegram till Pasternak om valet. Prissumman uppgick till 214 559 kr. Akademien hade säkerligen hoppats på ett sådant mått av frihet österut att en sovjetmedborgare skulle kunna mottaga ett pris utdelat i enlighet med Alfred Nobels bestämmelser om belöning ”åt dem, som under det förflutna året gjort mänskligheten den största nyttan” och ”inom litteraturen producerat det utmärktaste i idealisk riktning”. Pasternak, som genast besöktes av utländska pressmän i sitt hem i Peredel-kino utanför Moskva, lät förstå, att han mycket gärna ville hämta sitt pris i Stockholm. Den 25 oktober tackade han akademien i ett telegram på engelska: ”Oerhört tacksam, rörd, stolt, häpen, överväldigad”. Men redan dagen förut hade ryska författarföreningens organ Literaturnaja Gazeta börjat en våldsam 6 81