Forskarnas arbete på Spetsbergen försvårades bl. a. av isförhållandena. Bilden visar landsättningsplatsen några kilometer från basstationen. Bara en del av oljefaten kom i land. Vesslan i förgrunden användes som transportmedel. Den hade tidigare använts av glaciologerna vid färd över inlandsisen. 1958—1959 (den antarktiska sommaren alltså) flera transkontinentala resor. Framför allt ryssarna har stora planer och upprättar en ny bas för att på andra sidan kontinenten ta emot sina mannar efter en med stor sannolikhet mycket strapatsrik färd. Oväntad lufttäthet på 400 km höjd Givetvis har allmänhetens intresse framför allt koncentrerats kring experimenten med satelliter kring vår jord. De tre ryska och fem amerikanska satelliter som sänts upp sedan hösten 1957 har också givit flera intressanta resultat. På cirka 400 km höjd har man funnit en lufttäthet tio till femton gånger den väntade. På ännu högre höjd har man uppmätt oväntat hög intensitet i den kosmiska strålningen. Värden på över 1 000 gånger strålningen på lägre höjd i atmosfären har registrerats. Detta faktum kräver en tolkning, och en sådan har givits av ryska och amerikanska forskare ungefär samtidigt. Ett samspel äger rum mellan jordens magnetiska och elektriska fält, de från universum inkommande partiklarna och de sekundära partiklar som bildas vid de kärnreaktioner primärstrålningen förorsakar. I samband med utbrott på solen sker förändringar i den strålning som når jorden. Med hjälp av raketer har man kunnat mäta vilka förändringar som sker i jonosfären vid dessa tillfällen. För att få en raket upp till de aktuella höjderna till- 105