En utredning om rationellare användning av klassrummen på enhetsskolans högstadium avlämnas i början av februari. Meningen var att den första skolan enligt de nya principerna skulle byggas i Sundsvall. På bilden fr. v. undervisningsrådet Mauritz Hulteberg, byrådirektör Gustav Christensson, rektor Harry Johnselius och generaldirektör Nils Rosén. med avseende på lärartjänster och att vara disciplinär myndighet för lärare. Ännu så länge har länsskolenämndernas arbetskapacitet och ändamålsenlighet icke satts på några större prov utan det gångna halvåret har i huvudsak fått disponeras för organisationens uppbyggnad. Den första större påfrestningen på apparaten kommer, då nämnderna skall tillsätta de omkring 2 000 lärartjänster, vilka ledigförklarades i slutet av 1958. Då kommer det att visa sig om de nya reglerna för lärartillsättning kan tillämpas i praktiken. Det har ovan antytts, att ett omfattande lagstiftningsarbete föregått de här refererade genomgripande förändringarna i skolväsendets lokala och regionala ledning. Mot bakgrunden av den sammansmältning som skulle ske av ledningen för skilda skolformer, torde man från början ha siktat på att skapa en gemensam skol-stadga, som helt skulle ersätta folkskolestadgan, stadgorna för de högre kommunala skolorna, läroverksstadgan o. s. v. Den lagstiftning, som trädde i kraft den 1 juli 1958, visar emellertid att detta program icke varit praktiskt genomförbart. Efter ett mycket omfattande och krävande förarbete i huvudsak under våren 1958 förelåg omkring halvårsskiftet i stället dels en allmän skolstadga, i vilken man samlat allmänna föreskrifter om ledningen och förvaltningen av skolväsendet i rikets kommuner och dels olika stadgor för de skilda skolformerna. Den allmänna skolstadgan behandlar sålunda skolväsendets lokala ledning; där finns bestämmelser om vilka chefstjänstemän som skall finnas, hur de skall tillsättas och deras arbetsuppgifter, om fackrepresentanternas — d. v. s. rektorers och lärares — deltagande i skolstyrelsearbetet, om organisationsplan för skolväsendet i kommun o. dyl. Icke minst viktig är skolstadgans reglering av tillsättningen av rektorer, lärare och övrig personal inom skolväsendet. De befordringsgrunder, som tidigare fanns i de särskilda skolstadgorna, har nu överförts till den gemensamma stadgan och där regleras även andra personalfrågor. Någon ny läroverksstadga har inte utfärdats utan det nytryck, som föreligger, innehåller både tidigare genomförda ändringar och de som aktualiserats genom den allmänna skolstadgans tillkomst. Många uppgifter beträffande de allmänna läroverken, vilka hittills åvilat skolöverstyrelsen, har som sagt överförts på läns-skolnämnden. Likaledes har läroverksrektorernas organisatoriska och administrativa arbetsuppgifter överförts till den kommunala skolstyrelsen. Eforus och inspektor har avskaffats. Härutöver har vissa pedagogiska reformer genomförts. Sålunda har bestämmelser tillkommit om särskild realexamen och särskild praktisk 214