Amerikanske vicepresidenten Richard Nixon och hans maka på valturné i oktober. Nixon satte till alla klutar, men demokraterna vann en överlägsen seger. Demokratisk framryckning i USA Eisenhowerregimen tyngdes 1958 av svåra problem och politiska motgångar. De ekonomiska frågorna och försvarets omställning till ”robotåldern” stod i förgrunden. Presidenten hade kvar mycket av sin personliga popularitet, men hans ämbetsutövning utsattes för växande kritik. I budgetförslaget beräknades utgifterna till 73,9 miljarder dollar och intäkterna till 74,4 miljarder. Nära två tredjedelar var avsedda för försvaret, utlandshjälpen och ”andra säkerhetsändamål”. Kongressen beviljade i rent militära anslag 39,6 miljarder — 800 miljoner mer än som hade äskats. Till utlandshjälpen anslogs inalles 3 298 miljoner dollar — 650 miljoner mindre än som hade begärts. Presidenten föreslog en genomgripande omorganisering av försvarsledningen och ökad samordning mellan de olika försvarsgrenarna i överensstämmelse med de nya vapnens krav. Kongressen gjorde motstånd på flera punkter. En i juli uppnådd kompromiss gav likväl försvarsministern avsevärt ökat inflytande över den militära ledningen och planeringen. Försvarsminister Neil McElroy medgav, att Sovjetunionen sannolikt ännu låg före USA i fråga om interkontinentala raketer. Men det amerikanska programmet på detta område utvidgades snabbt, och i november lät McElroy förstå, att man övervägde att ge prioritet åt ”oceanrobotar” med en räckvidd av 8 000 km. Amerikanska framsteg i fråga om raket- och elektronteknik belystes av nya experiment med jordsatelliter samt försök med månraketer. Den ekonomiska konjunkturens fortsatta avmattning under första halvåret 1958 följdes under andra halvåret av en återhämtning. (Se Ekonomisk översikt.) Vid ”mellanterminsvalen” i november vann demokraterna en stor seger. I senaten ökade de sina mandat från 49 till 64 och i representanthuset från 235 till 283. Republikanerna fick sålunda i senaten 34 platser mot tidigare 47 och i representanthuset 153 (200). Den nya unionsstaten Alaska, den 49:e, tilldelades i vanlig ordning två senatsplatser. Bägge dessa besattes av demokraterna, likaså Alaskas mandat i representanthuset. 346