för demokratiens arbetsduglighet. Än viktigare för demokratiens förverkligande är en aktiv folklig kontroll över regeringsmakten. Kung Gustaf Adolf citerade i sitt tal till en början den berömda paragraf 16, kallad Sveriges Magna Charta, med dess kärva lagspråk: ”Konungen bör rätt och sanning styrka och befordra, vrångvisa och orätt hindra och förbjuda, ingen fördärva eller fördärva låta till liv, ära, personlig frihet och välfärd, utan han lagligen förvunnen och dömd är...” och betecknade detta lagrum som den medborgerliga frihetens och det personliga rättsskyddets yppersta grundregel. Mycket har skett sedan 1809 utan ändring i vare sig regeringsformen eller annan lagstiftning, fortsatte konungen. Livets krafter har banat sig sin egen väg. Regeringsformen har kommit att tillämpas på ett sätt, som 1809 års män inte kunnat föreställa sig. Regeringsformen kunde blott skapa en ram för statsmakternas handlande, allteftersom varje tids förhållanden det påkallade. Endast om ett drag i utvecklingen — men det väsentligaste — skall jag erinra. Under tidens lopp har tyngdpunkten i vårt politiska liv förskjutits i riktning mot riksdagen. Denna utveckling uppbärs djupast sett av en mäktig tanke: att folket självt bör ansvara för sina öden. Allteftersom denna tanke slagit igenom har det blivit lättare att åstadkomma sådan samverkan mellan statsmakterna som regeringsformen förutsätter och därmed uppnå sam-hällsgagnande resultat. Sitt betydelsefullaste uttryck har detta tagit därigenom att statsrådets sammansättning gjorts beroende av opinionen inom riksdagen. Sedan långt tillbaka är det en av alla godtagen grundsats att Konungens statsråd bildas på grundvalen av rådande parlamentariska förhållanden. Denna parlamentarismens princip kan sägas vara av avgörande betydelse för vårt nuvarande demokratiska statsskick. Även regeringsformen står liksom allt mänskligt under utvecklingens lag och åter är dess form och innehåll föremål för övervägande bl. a. med det målet för ögonen att bringa denna grundlag i överensstämmelse med inträdda samhälleliga och åskådningsmässiga förändringar. Till grund för 1809 års regeringsform ligger otvetydigt den tanken att makt skall utövas endast på laglig väg och under ansvar. Hur än tiderna skiftar vill vi hålla fast vid denna grundsats. Må vår lagbundna frihet vara en säker garanti att så skall ske, slutade konungen sitt tal. Kung Gustaf Adolf talar i Rikssalen. Supé för 850 på Drottningholm På kvällen gav kungaparet supé på Drottningholms slott för 850 inbjudna gäster. Tjugu salar, nästan hela slottet, fick tas i anspråk för att bereda plats åt alla. Riksdagens talmän och talmanskonferensen gav lunch i utrikesdepartementets representations våning för de nordiska gästerna och regeringen. Bland gästerna märktes talmannen i Finlands riksdag K. A. Fagerholm, ålderspresidenten i isländska alltinget J. Josefsson, som överlämnade en tavla med isländskt motiv av landets främste nu levande konstnär Johannes Kjarval, ambassadörerna A. Vestbirk, Danmark, P. K. Tarjanne, Finland, och J. Schive, Norge, samt isländska alltingets andre vice talman A. Gislason. I anslutning till jubileet anordnades i riksdagshusets sammanbindningsbana en utställning med syfte att sprida en fullständigare kännedom om vår författnings karaktär och tillkomsthistoria samt om de 150 årens viktigaste förändringar. Utställningen öppnades den 6 juni och pågick sommaren igenom. 72