(EFTA) som antogs vid ministermötet i Saltsjöbaden i juli skall vissa jordbruksvaror ej behandlas som frihandelsvaror. Rationaliseringspropositionen Den netzénska rationaliseringspropositionen har betecknats som ett av de mera radikala ingreppen i svensk jordbrukspolitik under senare år. Rationaliserings-verksamheten skall inriktas på att skapa större brukningsenheter, s. k. tvåfamiljs-jordbruk. Sämre jordbruksjord skall överföras till skogsmark i ännu snabbare takt än nu och lantbruksorganisationen skall göras effektivare bl. a. genom samarbete på länsplanet. Den nuvarande målsättningen med basjordbruk, 10—20 ha, ansågs inte längre tidsenlig, i stället skulle sådana brukningsdelar bildas, som normalt kan skötas av två män, utan anlitande av arbetskraft utanför deras familjer. Ett sådant jordbruk med 25—45 ha åker borde ge samma arbetsinkomst som erbjudes inom jämförbara näringsgrenar, under förutsättning av god brukningsintensitet, sedvanlig växtodling, tillfredsställande mekanisering samt en blandad mjölk- och köttproduktion. Det framhölls att en så långt driven strukturrationalisering givetvis måste ske i etapper. Propositionen, som antogs av vårriksdagen, har sedan medfört i vissa fall betydande personaländringar och omorganisation av lantbruksstyrelsens rationali-seringsavdelning och även av lantbruksnämnderna. En skoglig sektion har bl. a. inrättats i lantbruksstyrelsen. Rik slant bruk smöt et i Jönköping Svenskt jordbruk av i dag presenterades vid RiLa-utställningen på det vackra Rosenlunds-fältet intill Jönköping. Den högtidliga invigningen skedde i kungaparets närvaro den 29 maj och fram till den 7 juni hade i runt tal 200 000 personer sett denna senare tiders största generalmönstring av 1 200 husdjur, maskiner och redskap samt en särskild avdelning för hushåll och hemslöjd. RiLa var det 25:e lantbruksmötet av rikskaraktär sedan 1840-talet. Det hölls 13 år efter Solvallautställningen och nästan jämnt 100 år efter det 8:e allmänna svenska lantbruksmötet i Jönköping 1858. Inom RiLa förekom nio specialutställningar berörande frågor av allmänt aktuellt intresse: Vårt dynamiska jordbruk, Vår svenska ost, Traktorhytten, Mekaniseringens pionjärer, Smeden i lantbrukets tjänst, Skogsaktuellt, Hudar, ull och tagel, Från lin till spånskiva, samt en försvarsut-ställning. De särskilda programmen i visnings-ringen samlade många åskådare, framförallt gällde detta djuruppvisningarna samt ryttartäv-lingarna. Bland många andra publikdragande evenemang kan nämnas Svenska flaggans dag som anordnades i samarbete med Jönköpings stad. Nordsvenska hästens uppvisningar med dragprov och försvarsuppvisningarna ägde rum sista dagen. Särskilda tjur- och galtauktioner var anordnade. RiLa-utställningen uppmärksammades såväl i pressen, radion som TV. Även intresset från utlandet var stort. Under hösten försiggick en livlig diskussion i jordbrukspressen om värdet av rikslantbruksmötena och deras ev. slopande till förmån för nyare upplysningsmetoder. Inom Hushållningssällskapens förbund, som tillsam-.mans med jordbruksorganisationerna arrangerade RiLa, har frågan om nästa rikslantbruksmöte tagits upp och som lämplig intervall för dylika utställningar föreslogs 4—6 år. Inte alla kossor hade vattenkoppen fylld. I torkan sinade alla brunnarna och på många gårdar fick vatten köras långa vägar. .132