En av SAS-Caravellerna landar på Arlanda storflygplats i december. De svårigheter som i slutet av 1958 och början av 1959 drabbade de stora amerikanska flygbolagen vid övergången till jettrafik, nämligen arbetskonflikter och trafikinskränkningar på grund av lokala bullerbestämmelser, fick några månader senare sina skandinaviska paralleller. Bullerstörningarna, som främst gällde Bromma flygplats i Stockholm och som bl. a. resulterade i ett förbud mot nattstarter, utfärdat av hälsovårdsnämnden i Stockholm den 17 november och upphävt av överståthållarämbetet den 3 december, innebar inte något allvarligt avbräck i trafiken. Det gjorde emellertid den pilotkonflikt, den största i det skandinaviska flygsamarbetets historia, vars öppna skede inleddes den 1 mars och som avbröts den 25 i samma månad. En stor del av SAS-trafiken låg nere under de tjugofem dagar som konflikten varade, bolaget gick miste om åtskilliga miljoner kronor i trafikintäkter och hundratals SAS-anställda permitterades tillfälligt eller ålades tvångssemestrar. Det var den 12 januari som förhandlingarna om ”jetlönerna” för den flygande personalen vid SAS började inför landshövding Per Westling och byråsekreterare C. Schmidt. De ajournerades och återupptogs i flera omgångar, och den 14 februari blev det klart att SAS var berett att hellre ta en konflikt än gå med på den flygande personalens lönekrav. Då utfärdade bolaget nämligen varsel om lockout från den 1 mars. Medlingskommissionen gjorde omedelbart ett nytt försök att ena parterna och lade den 27 februari fram ett medlingsförslag, som i sista stund accepterades av de danska och de norska piloternas organisationer. De svenska piloterna och övrig flygande personal från alla tre länderna som tillhörde SFPF, Skandinavisk flyg personal förening, vägrade emellertid att acceptera medlingsförslaget. Huvudskälet för SFPF:s avslag var att det omdiskuterade s. k. kvotsystemet — en överenskommelse om fördelning av befattningarna mellan svenskar, danskar och norrmän enligt proportionerna 3—2—2, som bl. a. resulterat i en snabbare befordringsgång för danska och norska piloter — genom en uppgörelse enligt medlingskommissionens förslag inte skulle bringas ur världen. Den 1 mars trädde lockoutbeslutet i kraft. Samtliga SAS flygmaskinister tillhörde SFPF, varigenom all trafik med fyrmotoriga flygplan, d. v. s. all långlinje-trafik, omedelbart måste nedläggas. SAS hade emellertid, när det blev uppenbart att löneförhandlingarna kunde sluta med öppen konflikt, utarbetat ett nytt flygprogram, baserat på de 20 tvåmotoriga Metropolitanmaskinerna och de danska och norska piloterna. Med denna flotta kunde SAS upprätthålla större delen av sin trafik inom Europa. Den 5 mars kunde man vidare återuppta trafiken på den s. k. polarlinjen till Los Angeles, sedan ett antal markmekaniker i bolaget gått 166