Flygolyckor Ett spanskt transportflygpian med 25 passagerare och tre besättningsmän störtade den 28 april nära Cuenca i Spanien. Alla omkom. En flygkatastrof som kostade 69 personer livet inträffade den 26 juni 30 km väster om Como i Italien. Det var en Super Constellation som störtade med 60 passagerare och nio besättningsmän. Ett brittiskt Dakotaplan störtade den 19 aug. i Manthenybergen nordväst om Barcelona. 32 personer omkom, varav 29 passagerare. Sent på kvällen den 24 september störtade ett stort passagerarplan av typ DC-7 kort efter starten från Bordeaux’ flygfält. Planet fattade eld och brann upp och 53 av de 65 ombordvarande omkom. 36 personer dödades, då ett plan tillhörigt tyska Lufthansa störtade och brann upp på Rio de Janeiros internationella flygplats den 11 januari. Endast tre personer överlevde katastrofen. Ett argentinskt passagerarplan med 52 personer störtade den 17 januari utanför badorten Mar Del Plata. Endast en kom undan med livet. Ett jetdrivet passagerarplan med 73 personer ombord störtade natten till den 4 februari i East River vid New York. 65 omkom, medan åtta kunde räddas, flera av dem dock mycket svårt skadade. 18 personer omkom och 81 skadades, då ett amerikanskt jaktplan, som övergivits av sin förare, föll på en skolbyggnad i en stad på den japanska ön Okinawa. Skolhuset och ett 30-taI andra byggnader antändes och brann ned. Ett amerikanskt trafikplan exploderade i luften över Texas på kvällen den 29 september. Alla ombord — 27 passagerare och sju besättningsmän — omkom. Ett Dakotaplan med 27 personer ombord störtade på kvällen den 30 oktober på ett berg i närheten av staden Waynesboro i Virginia. Endast en överlevde. Den 16 november störtade ett amerikanskt passagerarplan i Mexikanska golfen. De 42 ombordvarande omkom alla. 24 personer omkom vid en flygkatastrof i Libanon den 21 november. Det var ett afghanskt trafikplan som tornade mot ett berg sydväst om Beiruts flygfält. Ett fraktflygplan störtade den 24 november i ett bostadskvarter intill Midway-flygplatsen i Chicago. 10 personer dödades och många skadades. Den 1 december tornade ett trafikflygplan med 25 personer ombord mot Eagle-berget i Pennsylvania och krossades. Endast en kom undan med livet. 46 personer omkom, då ett colombianskt plan den 8 december störtade under flygning till Car-tagena i norra Colombia. Ett trafikplan och ett militärt övningsplan kolliderade den 22 december över Rio de Janeiro. Trafikplanet hade 26 passagerare och sex mans besättning, vilka alla dödades, medan militärplanets förare räddade sig i fallskärm., De brinnande flygplanen föll ned på och antände sju hus, i vilka ett 30-tal personer innebrändes. att tömma bränsletankarna och ge flygplatspersonalen på Idlewild tillfälle att förbereda nödlandningen genom bl. a. skumbesprutning av rullbanan. Under denna tidsfrist hade nyheten om flygplanets situation genom radio och television hunnit bekantgöras över stora delar av USA. och när flygplanet genomförde en lyckad nödlandning kunde den i detalj följas av tiotals miljoner amerikaner. Ärets haveristatistik visade emellertid en fortsatt minskning av antalet civila olyckor, och denna tendens kunde också konstateras i Sverige, både för den civila och den militära luftfarten. Flygvapnets haverier minskade med 26 procent. 15 flygare omkom, men samtidigt kunde flygvapnet notera en rekordsiffra för antalet lyckade fallskärmshopp, 25. Förbättrade säkerhetsutrustningar, främst i form av utskjutnings-anordningar och automatiska utlösningsanord-ningar för fallskärmarna, ansågs vara anledningen till den gynnsamma statistiken. Ett flyghaveri, som väckte viss uppmärksamhet även i flygkretsar utomlands, inträffade den 20 mars med ett nattjaktplan av typen ”Venom” från F 1 i Västerås, som under en skjutövning mot mål på en mosse utanför Askersund under dykning bröts sönder i luften. Besättningen, två man, räddades — i en fallskärm. Den ene flygarens fallskärm utlöstes nämligen när flygplanet sprängdes sönder på låg höjd, under upptagningen efter dykningen, och delar av kabinen höll de bägge flygarna samman. De tog mark utan att erhålla några livsfarliga skador efter en luftfärd som varat bara bråkdelar av sekunder. Svenska aeroplan a.-b. i Linköping, som mot slutet av året började leverera jaktplanet J 35 ”Draken” till förband inom flygvapnet, presenterade bl. a. en tvåsitsig version av det nya jaktplanet, J 35 C. Företaget kunde också leverera de första svenskbyggda exemplaren av den franska helikoptertypen ”Alouette”, för vilken Saab erhållit tillverkningsliscens, och köpte från USA ett exemplar av den nya flygplantypen Helio Courier, en maskin med s. k. STOL-egenskaper, d. v. s. extremt korta start- och landningssträc-kor, för studier av typens utvecklingsmöjligheter. Under året tillkännagavs också att Saab projekterat ett tvåmotorigt, turbinpropellerdrivet passagerarflygplan för kortdistanser och små flygfält. Detta omtalades bl. a. i ”Mål och medel för svensk flygforskning”, en utredning av flygtekniska rådet, som utmynnade i ett förslag till statsmakterna om en kraftig utökning av antalet kvalificerade forskare vid Flygtekniska försöksanstalten i Ulvsunda, Stockholm. Rådet framhöll bl. a. möjligheterna för export av den svenska flygindustriens produkter och forskningsresultatens stora betydelse som ”utbytesvara” vid materielbeställningar, främst för försvaret, hos utländska företag. Av årets stora flygutställningar, den internationella flygmässan i Paris i juni och den brittiska 169