Masten reses med den parabelformade antennskålen av lättmetall som skall användas för experimentsändningar mellan Stockholm och Mora. De korta vågorna som eljest endast fortplantar sig rätlinjigt skall studsa mot högre lager i atmosfären, så att sändning blir möjlig på längre avstånd. Televerket och försvarets forskningsanstalt gjorde experi-mentsändningar mellan Stockholm och Mora via s. k. tropo-sfärisk spridningsförbindelse. En paraboloidformad antenn med diametern 10 meter fungerade som sändare och någonstans på 5 000 å 10 000 meters höjd studsade radiovågorna och kunde uppfattas på mottagningsstationen. På många håll pågick studium av utnyttjande av solenergien. Olika spis- och ugnskon-struktioner hade tidigare utarbetats och prövats, avsedda för tropiska länder. Av särskilt intresse hade varit utvecklingen i fråga om solbatterier, d. v. s. anordningar för att förvandla solenergi till kemisk energi för vidare förvandling till elektrisk kraft. Andra försök gick ut på att skapa en solturbin, d. v. s. ett hjul som drivs av solljusets värme. Man utnyttjade härvid egenskapen att järnet förlorar sina magnetiska egenskaper vid ungefär 770°. På gränsområdet till de medicinska vetenskaperna förekom livliga diskussioner om lämplig sammansättning av människans föda. Allt mer fick man klart för sig att vissa äggviteämnen och fetter var nödvändiga resp, mindre lämpliga som människoföda. Ett högvärdigt proteinfödoämne av fisk tillverkades, som man åsyftade att använda inom de underutvecklade länderna där tillförseln av proteinämnen var mycket otillfredsställande. Stora anslag lämnades för svenska försök med strålkonservering av föda. Visserligen hade en reaktion kommit mot de tidigare optimistiska förhoppningarna om att med denna metod kunna sterilisera de flesta födoämnen och därefter kunna förvara dem endast skyddade mot uttorkning i en sval förvaringsplats, men metoden ansågs kunna komma till användning i samverkan med andra konserverings-förf aranden. Professor Edy Velander, som med utgången av år 1959 frånträdde sin befattning som Ingeniörsvetenskapsakademiens verkställande direktör där han verkat i 20 år, erhöll akademiens Axel Enström-medalj i guld för sina initiativrika, stimulerande och sammanhållande insatser för att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete. Akademiens guldmedalj tilldelades civilingenjören Hilding Hillander för hans 189