Utvecklingen i de större industriländerna Vid ingången av 1959 befann sig som antytts Förenta staternas produktion på stadig tillväxt. Expansionstendenserna förstärktes sedan ytterligare under vårens lopp. Den främsta anledningen härtill var oron för en kommande arbets-konflikt inom stålindustrien. Bilproducenter och andra stora förbrukare av stål hade redan under vintern börjat att fylla på sina lager, för att säkra produktionen vid en eventuell konflikt. Till det extra incitament, som den forcerade lageruppbyggnaden utgjorde, kom bl. a. en förhållandevis hög nivå för bostadsbyggandet under första halvåret och långsamt stigande offentliga utgifter. När strejken bröt ut den 15 juli genom att en halv miljon arbetare lade ned arbetet, innebar detta naturligtvis ett betydande efterfrågebortfall. Verkan blev dock mindre än man befarat på grund av bl. a. hög konsumtionsnivå. Särskilt välkommet var allmänhetens livliga intresse för bilar och varaktiga konsumtionsvaror överhuvudtaget; den amerikanska bilproduktionen steg för året till 5,6 milj, enheter jämfört med den rekordlåga tillverkningen på 4,2 milj. 1958. I början av november hävdes strejken tillfäl '•ovjetunionen gjorde stora ansträngningar att öka produk-ionen inom ramen för 7-årsplanen 1959—1965. Bilden visar masugnar vid ett av järnverken i Ural. ligt, sedan administrationen utnyttjat sin rätt att enligt Taft-Hartleylagen anmoda arbetstagarpar-ten att återuppta arbetet under en ”avkylnings-period” om 80 dagar; en principiell uppgörelse innebärande en höjning med 39 cent per timme under IVz år träffades i början av 1960. Stålproduktionen kom i gång överraskande snabbt och redan efter ett par veckor beräknas det, att stålverken var uppe i ett så högt kapacitetsutnyttjande som 96,5 procent. Följande indextal över den totala amerikanska industriproduktionen visar, hur denna föll från toppunkten 155 i juni till 147 i oktober för att återigen stiga under årets två sista månader: Jan. 143, febr. 145, mars 147, april 150, maj 153, juni 155, juli 153, aug. 149, sept. 148, okt. 147, nov. 148, dec. 154. Den starka utbyggnaden av industrikapaciteten under 1956—57 hade följts av låg investeringsaktivitet under följande år. För 1959 hade man förhoppningar om en expansion igen av investeringsverksamheten inom den privata sektorn. Inte minst förefaller det emellertid, som om den allmänna ovisshet som stålstrejken förde med sig ledde till att det aldrig hann bli någon riktig fart på de enskilda investeringarna. Preliminära uppgifter tyder sålunda på att dessa kom att ligga på samma låga nivå som 1958 eller omkring 32,5 miljarder dollar. Bostadsbyggandet höll sig såsom antytts relativt väl uppe i början av året, men sjönk på ett oroväckande sätt under årets andra hälft som följd av höjda räntor och allmän kreditåtstramning. Utsikterna för jordbruket försämrades under året på grund av fallande priser på kött, apelsiner och bomull. Utrikeshandeln spelar ju inte så stor roll för den interna amerikanska konjunkturen. Den uppmärksamhet, som den under året blev föremål för i Förenta staterna, berodde på att en fortsatt utjämning av handelsbalansen ledde till ett nytt betydande guld- och dollarutflöde. Exporten beräknades preliminärt ha varit någon miljard högre än importen, medan exportöverskottet under 1958 uppgått till 3,4 miljarder. Mot denna bakgrund räknade man i slutet av året med en guld- och valutaavtappning från Förenta staterna av storleksordningen 4 miljarder dollar, varav huvudparten till de västeuropeiska länderna. I budgetförslaget för finansåret 1960, d. v. s. perioden 1 juli 1959 till 30 juni 1960, hade man kalkylerat med att såväl de federala utgifterna som inkomsterna skulle uppgå till 77 miljarder dollar. Reviderade uppskattningar i slutet av året tydde på en balanserad budget vid en något högre nivå (79 miljarder dollar). Som jämförelse bör nämnas, att underskottet för finansåret 1959 uppgick till ej mindre än 12,9 miljarder dollar. Arbetslösheten sjönk betydligt, jämfört med 1958, men låg dock kvar på en förhållandevis hög nivå. Pristendensen blev snarast uppåtriktad trots kvardröjande arbetslöshet, ett förhållande som blev föremål för en viss uppmärksamhet bland ekonomerna. Andra problem, som fördes fram i debatten var den lägre framstegstakten i Förenta staterna jämfört med Sovjet och den långsiktiga utvecklingen av landets betalningsbalans. Dessa frågeställningar rubbade dock knappast den övervägande optimistiska synen på det ekonomiska läget. 201