Bakom de ökade statsutgifterna i jämförelse med budgetåret 1958/59 låg större utgifter för skolväsende och beredskapsarbeten. Också försvar och bostadsbyggande kostade mer. Kommunernas utgifter beräknas under 1959 ha uppgått till 8 900 miljoner kr. mot 8 168 föregående år. Inkomsterna uppskattas till ungefär samma belopp. Statsbidragen till kommunerna utgjorde omkring 1 950 milj. kr. Stark likviditet sökning En betydande ökning av likviditeten inom banksystemet ägde rum under året. Bakgrunden härtill var framförallt det växande budgetunderskottet i förening med sättet för dess finansiering. Endast i mindre utsträckning tillgodosåg sålunda staten sitt stora upplåningsbehov från kreditmarknaden, vilket medförde en starkt ökad inlåning i banksystemet. I viss mån bidrog även förbättringen av valutareserven samt frigörandet av konjunkturinvesteringsfonderna till den större likviditeten. I juli och även i slutet av året kallade riksbanken affärsbankerna till överläggningar om kreditpolitiken, varvid bankerna uppmanades att visa restriktivitet i sin utlåning. Nämnas kan även att hypoteksinrättningarna under hösten fick tillåtelse att emittera obliga- tionslån på kortare löptid (5 år) än vanligt, vilket gjorde lånen mera attraktiva för kreditinstituten. Ränteläget förändrades ej under året. Några mera betydande ingrepp av kreditpolitisk natur kan därför knappast sägas ha företagits under 1959. Facit av riksbankens olika transaktioner blev en ytterligare ökning av betalningsmedlen. Den utelöpande sedelmängden ökade med 208 milj, kr. Samtidigt minskade affärsbankernas checkräkningar med 26 milj, kr., varför den totala betalningsmedelsökningen utanför riksbanken stannade vid 182 milj. kr. mot 246 milj. kr. 1958. Förskjutningarna sedan den 31 december 1958 i riksbankens viktigaste bokföringsposter framgår av nedanstående tablå. Per den 31/12 1959 Förändring sedan 31/12 1958 Tillgångar: Guld 987,1 — 66,1 Utländska valutor 1 179,2 —213,0 Skattkammarväxlar och obligationer 4 893,5 + 348,3 Inhemsk utlåning 241,1 + 147,2 Skulder: Utelöpande sedlar 6 266,1 +207,5 Statsverkets checkräkning 146,1 — 12,0 Affärsbankernas checkräkning 137,7 — 25,9 Långfristig inlåning 387,3 + 26,8 Affärsbankernas förbättrade likviditet berodde som antytts på en kraftig ökning av inlåningen. Sammanlagt för landets affärsbanker steg denna med nära 3 miljarder kr. från omkring 16 miljarder kr. till nära 19 miljarder kr. Som jämförelse kan nämnas att inlåningen under 1958 ökade med 1,7 miljarder, vilket då betecknade ett rekord. Främst var det industrien, som svarade för de ökade insättningarna, vilka fördelade sig förhållandevis jämnt på checkräkning, kapitalsam-lingsräkning samt depositions- och kapitalräkning. Utlåningen steg under året med 1,4 miljard kr. till 13,1 miljarder kr. I första hand ökade affärsbankernas innehav av statspapper, men även krediterna till näringslivet kunde utökas. Även insättarnas behållningar hos övriga kreditinrättningar steg överlag. De 84 större sparbankernas inlåning steg sålunda med 0,7 miljard kr. till 10,2 miljarder. Den genomsnittliga kontobehållningen på postgirot, som såsom svar på affärsbankernas beslut att inrätta ett bankgiro mot slutet av året tillkännagav att det skulle lämna ränta på kontoinnehav över 10 000 kr., uppgick till 2,4 miljarder mot 2,3 miljarder under 1958. Antalet postgirokonton blev 16 000 fler eller 408 000. Emissionsverksamheten på obligationsmarknaden blev större än under något tidigare år un- der 1950-talet. Emissionsbeloppet ökade med över 1 miljard till omkring 3,3 miljarder, varav dock 0,8 miljard avsåg konverteringar. Staten tog i anspråk % av marknaden och hypoteks-bankerna 14. Kraftverkslånen stannade vid under 150 milj. kr. och kommuner och industrier medgavs över huvud taget inte tillfälle till några emissioner. Telefon AB L M Ericsson upptog efter tillstånd från valutastyrelsen ett obligationslån i Schweiz om 45 milj. sfr. Aktiemarknaden uppvisade en ganska enastående utveckling under året. Jacobson & Pons-bachs industriaktieindex steg under årets lopp med 46 procent och bankaktieindex med 28 procent jämfört med ökningar om 14 resp. 12 procent under 1958. Utdelningarna höjdes i betydligt mindre utsträckning, och den genomsnittliga avkastningen på de börsnoterade stamaktierna sjönk under året från omkring 4 till 3 procent. Aktieomsättningen ökade från 261 miljoner kr. 1958 till 358 miljoner kr. 1959, d. v. s. i ungefär samma takt som kurserna. På börserna i Västtyskland och Storbritannien steg aktiekurserna under året med 67 resp. 51 procent, medan uppgången för de ledande industriaktierna i USA stannade vid 16 procent. Bolagens och bankernas ställning, se slutregistret. 208